Politik

Ungdomsbrottslighet och förebyggande arbete
Moderaterna

Ungdomsbrottslighet och förebyggande arbete

Vi ser en oroande utveckling i fråga om ungas brottslighet, med en kraftig ökning av ungdomsrån och allt yngre barn som rekryteras in i kriminella gäng. Moderaterna föreslår en rad reformer för att det ska råda nolltolerans mot ungdomsbrottslighet.

Dagens regelverk är inte anpassat för den utveckling som har skett. Unga personer som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar. I dessa fall måste samhället tydligare och snabbare markera mot brott. Samtidigt ska det förebyggande arbetet vara i centrum, med tätt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.

Det har skett en utveckling där ungdomsbrottsligheten blir allt grövre och gärningspersonerna allt yngre. Vårt samhälle hotas i grunden när rekryteringen till de kriminella gängen riktar sig till 10–11-åringar; eller när polisen stoppar bilar med vapen och sprängmedel som hanteras av 12–13-åringar; eller när de dödliga skotten avlossas eller sprängladdningarna prepareras av 14–15-åringar.

Unga personer som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan redan samma dag, trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar.

Brottslighet bland unga, såsom rån, har ökat kraftigt de senaste åren. Sedan 2014 har antalet ungdomsrån fördubblats – till totalt cirka 2 200 rån.

Polisen har tidigare bedömt att 30 000 människor är knutna till den organiserade brottsligheten och att gängen rekryterar tre nya personer varje dag. Ofta barn och unga.

Den 15-årsgräns som genomsyrar viktiga delar av lagstiftningen i praktiken är överspelad av dagens verklighet. När 13- och 14-åringar stoppas med vapen och sprängmedel har polisen begränsade möjligheter att beslagta deras mobiltelefoner och tömma dem på innehåll. Innan de har fyllt 15 kan de inte straffas för sina brott, då står bara olika sociala insatser till buds.

Samhällets skyddsnät ska fungera så pass bra att unga i riskzonen fångas upp långt innan de begår allvarliga brott – men de som ändå väljer den brottsliga vägen ska mötas av tidiga och tydliga konsekvenser.

Det är i skolbänken som klassresor möjliggörs. En fungerande skola är en kraftfull motor mot bidragsberoende och kriminalitet. I dag finns skolor i Sverige där mindre än hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. De eleverna riskerar att aldrig slutföra en gymnasieexamen, vilket medför ökad risk för att hamna i utanförskap och kriminalitet. Skolresultaten är starkt förknippade med hur eleven mår psykiskt och fysiskt. Det leder till att en fungerade elevhälsa med regelbundna hälsoundersökningar för fysisk och psykisk hälsa är avgörande för att identifiera eventuell diagnos och de anpassningar under skoltiden som barn har rätt till.

I svensk skola finns ett flertal exempel på elever som slussas genom grundskolan utan att klara kunskapskraven. Detta leder till att eleverna inte får den hjälp de behöver och riskerar att hamna i utanförskap i tidig ålder.

Moderaterna vill:

  • Ta bort ungdomsrabatten för personer över 18 år, för alla brott. Den som är myndig och begår ett brott ska behandlas som vuxen av rättsväsendet. Det gäller även den som hotar ett vittne eller misshandlar en polis. Dessutom vill vi utreda en sänkning av straffmyndighetsåldern.
  • Ta bort sekretesshindren mellan polis och socialtjänst samt inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen i syfte att snabbt stoppa en påbörjad kriminell karriär. Omhänderta fler unga lagöverträdare enligt lagen om vård av unga (LVU) och möjliggöra för åklagare att fatta beslut om LVU. I fall där det rör sig om allvarliga brott och det finns risk för återfall ska fler unga lagöverträdare kunna häktas.
  • Att det förebyggande arbetet börjar redan vid mödra- och barnhälsovården. Studier visar att hembesök under graviditeten har en positiv effekt på föräldraförmågan och barnets hälsa. Med riktade insatser för att särskilt nå gravida i utsatta områden finns möjlighet att bygga förtroende. På så vis ges ökade förutsättningar för att alla barn får en trygg barndom som grund för den fortsatta utvecklingen.
  • Att all förskolepersonal ska kunna svenska är ett avgörande komplement till den språkförskola som ska införas enligt Tidöavtalet.
  • Att skolor ska ha nolltolerans mot normbrytande beteende. Trygghet, ordning och studiero i klassrummet måste sättas framför stökiga elevers intressen. Lärare och skolpersonal måste ha behörighet och befogenhet att vara tydliga mot eleverna om vad som gäller.
  • Göra vården mer tillgänglig för barn och unga med psykisk ohälsa. När ett barn eller en ungdom mår dåligt och söker hjälp så ska den unga få hjälp när den behöver det. Att mer än hälften behöver vänta mer än 30 dagar är oacceptabelt. Moderaterna vill därför lagstadga den förstärkta vårdgarantin för BUP. Vi vill verka för att vårdgarantin för BUP ska vara 15 dagar för första träff samt ytterligare 15 dagar för fördjupad utredning eller behandling. Vi vill även att primärvården och elevhälsan ska kunna fungera som en första hjälp för barn och unga som har milda och måttliga besvär. Därför bör vårduppdraget för skolhälsovården återinförs.
  • Stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att förhindra, utreda och lagföra brott som begås av barn och unga genom utökade möjligheter att använda tvångsmedel mot barn och unga.
  • Att förebyggande, sociala insatser ska vara grundade i forskning och evidens.
  • Införa ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  • Återupprätta kunskapsskolan och lägga om svensk utbildningspolitik.
  • Återupprätta elevhälsans vårduppdrag i skollagen, så att alla barn får regelbundna
    hälsoundersökningar.
  • Tidiga insatser ska främjas så att barn fångas upp i ett tidigt stadie. Möjligheter för elever att gå
    om en årskurs ska övervägas oftare och av en ansvarig lärare, framför allt i de lägre årskurserna.

Den moderatledda regeringen har genomfört:

  • Sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke
  • Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, bl.a. om att målsägandebiträde kan utses när den åtalade är under 15 år.
  • Regeringen har i BP24 förstärkt statsbidraget med 850 miljoner kronor för att skolorna ska kunna
  • sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.
  • Totalt uppgår därför det så kallade Kunskapsbidraget (tidigare Likvärdighetsbidraget) nu till ca 7,5
  • miljarder kronor.
  • Regeringen gör det möjligt med tidiga insatser i skolan, bland annat lovskola och läxhjälp redan
    i lågstadiet för de barn som behöver det, kombinerat med tydligare kunskapssatsningar tidigt
    såsom läsa- skriva och räkna.
  • Regeringen inrättar jourskolor som ska innefatta lärare, kuratorer och psykologer som har
    specialutbildning inom området.

Följande är på gång:

  • Inrätta särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år inom Kriminalvården, unga med frivårdspåföljder s.k. sociallagstiftningsingripanden flyttas från kommunerna till Kriminalvården
  • Ungdomsfängelser istället för SIS/ungdomshem, förlänga max-tiden för sluten ungdomsvård
  • En bred översyn av frihetsberövanden av unga, inklusive häktning och kvarhållande
  • Skärpta regler för unga lagöverträdare
  • Utvidgad ungdomsövervakning som ny påföljd för unga
  • Förslag på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn misstänks för brott
  • Hemliga tvångsmedel mot personer under 15 år

Mer specifikt om regeringens brottsförebyggande arbete:

  • Socialtjänsten ska växa och stärka sitt brottsförebyggande arbete. Nästa år läggs bl.a. 200
    miljoner kronor i en ny, särskild bemanningssatsning för att socialtjänsten ska ställa om till att
    arbeta förebyggande. Mellan 2024 och 2028 handlar det totalt om 8 miljarder kronor, vilket är den
    största satsningen på hela socialtjänsten som någon regering gjort.
  • Öka föräldraansvaret i kombination med ett ökat föräldraskapsstöd. Familjer vars barn befinner
    sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet ska få bättre, tydligare och tidigare hjälp från samhället.
    Regeringen har satsat 400 miljoner i föräldraskapsstöd, och från och med 2025 ska 200 miljoner
    kronor årligen gå till utökade hembesöksprogram i utsatta områden.
  • Satsar på skolsociala team. Nästa år satsas 250 miljoner kronor på skolsociala team, för att öka
    närvaron av samverkan mellan skolan och socialtjänsten för eleverna. Och 165 miljoner kronor
    ska gå till förbättrad arbetsmiljö och villkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.
  • Inskärper kommunernas brottsförebyggande ansvar. Sedan den 1 juli regleras kommunernas
    ansvar för brottsförebyggande arbete i lag. Nästa år ges 80 miljoner kronor till en ny och riktad
    satsning på kommunernas arbete mot gängkriminalitet, där särskilt fokus kommer vara på
    kommuner med utanförskapsområden.
  • Satsar på fritidskort för barn och unga. Fritidsaktiviteter, till exempel idrott, har en stark
    brottsförebyggande effekt.
  • Den moderatledda regeringen satsar 100 miljoner kronor per år på att stärka idrotten i utsatta
    områden.

Bifogade filer