Politik

Skola
Moderaterna

Skola

En bra skolgång är avgörande för Sveriges välstånd. Men framför allt är det avgörande för varje elevs möjlighet att skapa sig ett gott liv. Moderaterna vill att svensk skola ska möjliggöra klassresor. Det kräver fokus på mer kunskap i skolan, och lugn och ro i klassrummet. 

Resultaten i den svenska skolan har sjunkit i 20 år. I dagsläget lämnar hela 15 procent av eleverna årskurs nio utan behörighet till gymnasiet. Så kan vi inte ha det. För att på allvar vända den negativa kunskapsutvecklingen, den ökande psykiska ohälsan bland elever och att allt fler elever slås ut så vill Moderaterna göra upp med det inkluderande klassrummet, den socialistiska flumskolan och lärarens roll.

Moderaternas skolpolitik handlar om att höja svenska elevers kunskapsresultat genom att skapa
ordning och studiero i skolan och klassrummen, införa konkreta kunskapskrav och frigöra lärares
tid för ökad klassrumsundervisning. En bra skolgång är avgörande för Sveriges välstånd och en
viktig faktor för att alla människor ska kunna komma till sin rätt. Skolan ska rusta alla barn med de
kunskaper som krävs. Ett fungerande utbildningssystem ger alla barn möjlighet att växa och nå sina
drömmar samt erbjuder människor möjlighet till omskolning och lärande genom hela livet.

Fokus på kunskap i skolan

En bra skolgång är avgörande för Sveriges välstånd och är framförallt den avgörande faktorn för
att varje elev har möjlighet att skapa sig ett gott liv. En av sju elever går ut grundskolan utan att bli behörig till gymnasiet. Det motsvarar uppemot 650 skolklasser – varje år. I snitt går svenska elever ett helt år mindre i grundskolan än elever i liknande länder. Nio av tio elever födda i Sverige klarar behörighet att studera vidare på gymnasiet. För utrikesfödda elever är motsvarande siffra sex av tio elever. Alla barn har rätt till en grundplåt med kunskap som de kan stå stadigt på under resten av livet.

Moderaterna vill:

  • Kurs- och ämnesplaner ska tydligare fokusera på mätbara faktakunskaper i lägre årskurser och resonemang och analys ska komma i högstadiet och gymnasiet.
  • Vi vill se tidiga insatser och nivågrupperingar. Barn ska inte kunna slussas genom grundskolan
    utan att klara kunskapskraven. Barn med särskilda behov ska redan från klass 1 få adekvat stöd.
  • Införa slutprov i årskurs nio i skolans tre kärnämnen. Lägga till en lektion om dagen i lågstadiet –
    för att alla barn ska lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt.
  • Införa digitala och centralt rättade nationella prov som mäter elevernas kunskaper på ett rättvist
    sätt. Proven ska vara jämförbara över tid.
  • Skolinspektionens granskning av skolor ska förstärkas, utökas och behöver prioritera den
    pedagogiska kvalitén och elevernas kunskapsutveckling.

Den moderatledda regeringen genomför:

  • Skolverket har fått ett uppdrag att se hur undervisningstiden i svenska och matematik i lågstadiet
    ska kunna utökas.
  • Satsningar för fler speciallärare genomförs under 2023.
  • Arbetet med att införa digitalt externt rättade nationella prov påskyndas.
  • Utredning tillsatt för att ta fram ett nytt betygsystem som mer rättvisande speglar elevers
    ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.
  • Satsningar för att stärka elevers språk, läs- och skrivutveckling.
  • Förbereder för att permanenta och utöka pågående försöksverksamheter med riksrekryterande
    spetsutbildningar inom grundskolan och gymnasieskolan.
  • Statsbidraget för att stärka kunskapsskolan förstärks med 850 miljoner kronor år 2024.

Alla klassrum ska präglas av trygghet, flit och arbetsro

Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för att bli anmäld. I en studie av Skolinspektionen säger var tredje elev att de saknar studiero. I Sveriges Lärares (vid tillfället kallat ”Lärarförbundet”) egen rapport från 2021 uppger varannan lärare att de blivit utsatta för fysiskt våld. Lärarna behöver bättre verktyg för att upprätthålla trygghet och studiero. Lärarens auktoritet i klassrummet behöver återupprättas.

Moderaterna vill:

  • Skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf. Rektor ska ha en tydlig skyldighet och
  • inte bara rättighet att upprätthålla ordning. Skollagens kränkhetsbegrepp är problematiskt och
  • behöver ses över.
  • Skolans ordningsregler ska tas fram och styras av rektor och lärare, inte elever.
  • Införa ordningsomdömen som en skriftlig bilaga till terminsbetygen.
  • Frigöra mer tid för lärarledd undervisning med ämneskunnig lärare genom att skära ner på de
    delar i skollagen som idag skapar mycket administration, såsom den elevnära dokumentationen,
    individuella utvecklingsplaner och upprättande av processer.
  • Gör det lättare att genomföra omplaceringar och även permanenta avstängningar om en elev
    begått allvarliga brott. Inför jourskolor för temporär placering.
  • En ny brottsrubricering ska införas som tar sikte på alla former av våldsamma angrepp mot lärare
    och annan skolpersonal.

Den moderatledda regeringen genomför:

Skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf. Rektor ska ha en tydlig skyldighet och
inte bara rättighet att upprätthålla ordning. Skollagens kränkhetsbegrepp är problematiskt och
behöver ses över.

  • Utredning tillsatt för att skapa tydligare föreskrifter för lärares och rektors befogenheter och
    ansvar för att skapa studiero.
  • Satsning för att inrätta s.k. sociala team som bland annat ska bidra med trygghet och studiero,
    öka närvaron för eleverna och förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten.
  • Satsning för möjligheten till att starta upp fler jourskolor.
  • Arbete med att se över hur vi kan minska lärares administrativa börda har inletts.
  • Statsbidraget till förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar utökas till
    570 miljoner kronor 2024–2026 och därefter 405 miljoner kronor per år.

Alla barn ska kunna lyckas i skolan

Det går sämre i skolan för elever vars föräldrar har kort utbildning eller är födda utomlands. Det betyder att utanförskap går i arv (eller så betyder det att skolan idag inte gör någon skillnad för eleverna). Forskning visar att elever som inte klarar grundskolan löper högre risk att hamna i utanförskap, missbruk och kriminalitet. Alla barn ska ha chans att lyckas i skolan, även de som kommer från svårare förhållanden.

Moderaterna vill:

  • Införa obligatorisk språkscreening vid 3 års ålder för att upptäcka barn som inte kan tillräcklig
  • svenska.
  • Språkförskola ska införas och vara obligatoriskt för de barn som BVC bedömer vara i behov av
    det.
  • Obligatorisk lovskola och läxhjälp ska införas redan från lågstadiet för elever som behöver det.
  • Läsförmågan sjunker bland unga i Sverige och detta gäller främst de med utländsk bakgrund.
    (Andelen elever som alltid pratar svenska i hemmet har minskat från 68 till 53 procent de senaste
    åren. Bland dessa elever har resultaten försämrats från 542 till 523 i Progress in International
    Reading Literacy Study, PIRLS. PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmåga
    och attityder till läsning. Studien vänder sig till elever i årskurs 4. Resultaten försämras alltså hos
    de som inte talar svenska hemma. Eleverna har inte tillräckliga kunskaper i årskurs 4 och fler
    behöver särskilt stöd.)
  • Barn är inga integrationsverktyg. Moderaterna säger därför nej till vänstersidans förslag om att
    segregation i skolor ska lösas genom bussning av elever.
  • Skolresultat är starkt förknippade med hur eleverna mår fysiskt och psykiskt. En fungerande
    elevhälsa med regelbundna hälsoundersökningar för fysisk och psykisk hälsa är avgörande för att
    identifiera eventuella diagnoser och de anpassningar under skoltiden som barn har rätt till.

Den moderatledda regeringen vill:

  • Regeringen satsar 850 miljoner kronor för att förbättra kunskapsresultaten i skolan. Statsbidraget
    för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks med 850 miljoner kronor. Det innebär att
    bidraget föreslås uppgå till närmare 7,5 miljarder kronor för 2024.
  • I budget 2023 och 2024 ges ekonomiska medel för utökad lovskola och författningsändringar är
    tagna för att möjliggöra lovskola redan från lågstadiet.
  • Inleder arbete med att se över elevhälsans arbete i syfte att förstärka skolors förebyggande
    arbete för god barnhälsa samt se över dagens reglering om ”extra anpassningar”
  • I budgeten 2023 görs en satsning för att främja BVC:s uppsökande verksamhet samt uppdrag till
    Socialstyrelsen om att följa upp detta arbete.
  • Satsningar för att stärka elevernas läsförmåga. Det handlar bland annat om en storsatsning på
    böcker och bemannade skolbibliotek samt ett framtagande av läslistor.
  • Arbete om tydligare reglering rörande tillgång till läromedel har inletts.

En attraktiv lärarutbildning som lockar de bästa förmågorna

En undervisningsskicklig lärare med goda ämneskunskaper är den enskilt viktigaste faktorn för
att uppnå alla elevers bästa skolresultat. Lärarflykten är stor och det beräknas saknas 12 000 behöriga lärare och förskolelärare till år 2035. Det råder också stor brist på rektorer. Samtidigt finns det 35 000 utbildade lärare som inte
arbetar som lärare. Kvaliteten på lärarutbildningen är för låg. Ungefär en tredjedel av studenterna hoppar av under de
första två terminerna. Antagningskraven är väldigt låga. Höstterminen 2021 räckte det med 0,05 poäng på högskoleprovet för att bli antagen. En lärarstudent får i snitt bara åtta timmar lärarledd undervisning i veckan.

Moderaterna vill:

  • Göra om lärarutbildningen med fokus på ämneskunskap samt mer kompetens inom metodik,
  • didaktik, skolans roll i att motverka barns digitala ohälsa, hur man är en ledare i klassrummet och
  • mer praktik.
  • Antagningskraven för att bli lärare ska höjas och goda kunskaper i svenska ska krävas.
    Lämplighetstest ska införas.
  • Låta framgångsrika skolor och utländska universitet starta egna lärarutbildningar i Sverige.
  • Införa bättre rektorsutbildning med mer fokus på ledarskap och möjliggöra fristående alternativ
  • Ge alla lärare och rektorer kompetensutveckling genom yrkeslivet.

Den moderatledda regeringen genomför:

  • Arbetet med att utveckla lärarutbildningen och höja kraven till lärarutbildningen har påbörjats.
  • 165 miljoner kronor per år under en treårsperiod satsas, för bättre arbetsvillkor för lärare i skolor
    med socioekonomiska utmaningar.

Värna och vårda friskolereformen

Friskolereformen har gjort det möjligt för alla barn, oavsett familjens ekonomi, att välja den skola som passar dem bäst. Det är vi stolta över. Men friskolereformen behöver vårdas och utvecklas. Missbruket, fusket och de oseriösa aktörerna måste stoppas.

Moderaterna vill:

  • Skärpa ägar- och ledningsprövning för att omfatta genomgång av fler uppgifter vad gäller de
  • individer som är ägare, tillhör ledning eller har stort inflytande över verksamheten.
  • Skolor som drivs som aktiebolag måste leva upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra
    vinstutdelning. Skolor som allvarligt brister i kvalitet ska få sitt tillstånd indraget.
  • Skolinspektionen ska få ett särskilt uppdrag att granska samtliga verksamheter såsom förskolor,
    skolor och pedagogisk verksamhet som bedöms ha konfessionella inslag.
  • Säkerställa förbättrad insyn, både pedagogisk, juridisk och ekonomisk, i fristående verksamhet.
  • Införa allmänt (obligatoriskt) skolval, så att alla kan göra ett informerat val av en skola som passar
    dem. Vi vill se ett kommunalt gemensamt antagningssystem för både kommunala och fristående
    skolor. Man ska kunna ställa sina barn i kö till en skola max tre år innan skolstart.

Den moderatledda regeringen genomför:

  • Arbetet att reformera friskolesystemet har påbörjats.
  • Skolinspektionen får ytterligare 125 miljoner kronor i BP 24 över en treårsperiod för att kunna
    genomföra oanmälda besök i skolor med bristande kvalitet.
  • Tillsyn och granskning av skolor med konfessionell inriktning för att motverka extremism stärks.
  • 133 miljoner kronor avsätts för 2024 för att påskynda införandet av centralt rättade nationella
    prov.

Bifogade filer