Stadsbyggande och samhällsplanering
Fler villor och radhus
Vi vill se ett Väsby med fler grillar och studsmattor. Ett Väsby där fler kan förverkliga drömmen om ett eget boende, ett eget radhus eller villa. Där det lilla livet kan få nog med utrymme. Ett där familjens önskningar kan slå in.
Vi vill att det väsbyborna efterfrågar ska vara det som kommunen arbetar efter. Då vi vet att småhus är den boendeform som flest vill bo i, så är det därför mer av det som vi ska planera för. Utöver det innebär också fler villa- eller radhuskvarter en tryggare och mer solid grund för familjer och färre sociala utmaningar. Faktum är att inget av områdena på polisens lista över utsatta områden, riskområden eller särskilt utsatta områden utgörs av villaområden.
Därför vill Väsbymoderaterna:
1. Bygga fler småhus och trädgårdsstadsbebyggelse
2. Möjliggöra för privatpersoner att köpa tomt och bygga sitt eget hus
3. Sätta ett mål om att minst 1/3 av bostadsbeståndet i kommunen ska bestå av småhus eller radhus
4. I kommande planarbeten huvudsakligen prioritera byggandet av småhus, radhus och trädgårdsstadsbebyggelse
5. Utreda möjligheterna att omforma det planerade bostadsbyggandet på Väsby C-parkeringen till radhusområde, för att komplettera det befintliga utbudet i centrala Väsby
Den trygga och trevliga staden Väsby
Stenstaden i Stockholm eller Uppsalas äldre delar är klassiska stadskvarter som lockar kafé- och restaurangbesökare eller flanörer från vida omkring. Som väsbybo ska man inte behöva lämna kommunen för att kunna känna stadslivets utbud, tillgänglighet, charm och atmosfär. Därför vill vi utveckla Väsbys stadskvaliteter i de mer centrala delarna av kommunen, vid pendeltågsstationen. Här finns förutsättningar att kunna förbättra och förädla det som redan finns här och kunna ta tillvara Järnvägsparkens kulturhistoriska värden.
Att bygga en stad som väsbyborna kan vara stolta över är att bygga den stad som väsbyborna vill se. Utsidan spelar roll. Det som människor uppskattar och tycker är vackert och trevligt blir också miljöer som de är trygga i. De flerbostadshus som byggs blir också sådant som blir en del av den offentliga miljö vi alla kommer att vistas i. Då spelar det roll om man trivs eller vantrivs i den. Att låta väsbyborna vara delaktiga när det ska beslutas hur flerbostadshus som byggs i de centrala delarna ska se ut är rätt och rättvist.
Därför vill Väsbymoderaterna:
6. Bygga vidare på ”staden Väsby” med slutna bostadskvarter, levande bottenvåningar och den traditionella stadens karaktär i de fall där vi bygger flerbostadshus
7. Bygga fler hus i klassiska arkitekturstilar
8. Att miljonprogramsbostadsformer som punkthus, lamellhus eller hus med loftgångar inte ska tillåtas byggas
9. Att huvudsakligen låta flerbostadshusbebyggelsen utgå ifrån Väsbyskalan (4-5 våningar) och att inte bygga 15-våningshus vid gamla medborgarhustomten
10. Använda och utveckla medborgardialog som verktyg för folklig delaktighet och förankring i stadsbyggande och samhällsplanering
11. Utlysa fler markanvisningstävlingar för bostadsutveckling med medborgardialoger som rådgivande instrument vid gestaltning
12. Att offentliga miljöer som parker, torg och liknande utformas med medborgardialog som verktyg
13. Att fler lekplatser tillkommer. Bland annat en med vikingatema, för att spegla Väsbys kulturhistoriska värden
14. Uppmärksamma lokala kulturhistoriska byggnader och objekt samt offentlig konst genom skyltning
15. Öka tillgängligheten för funktionsnedsatta i det offentliga rummet. Bland annat vill vi se fler parkbänkar i centrala Väsby, införa vänskapsbänkar och en se över snabbare hantering av trasiga bänkar
16. Genom medborgardialog låta väsbyborna tycka till om gestaltningen av byggnaderna som kommer att komma till i den kommande utvecklingen av stationsområdet
Åtgärda miljonprogrammets baksidor
Hur bygger vi ett bättre samhälle? Hur förändrar vi det samhälle som nu finns på ett sätt som innebär trygghet och frihet för fler? Ett liberalkonservativt perspektiv på samhällsplanering är att lära av historien – vilka boendeformer, vilka bostadstyper och vilka stadsstrukturer har lett till goda och trygga förutsättningar för individer och familjer att kunna förverkliga sig själva? Vilka har inte gjort det? Utifrån det bör framtida utveckling ta avstamp.
De ingrepp som Socialdemokraterna har varit drivande i att genomföra under årens lopp har haft förödande konsekvenser. Med grund i utopisk socialism drevs under mitten av 1900-talet en modernistisk omstöpning av städerna från arkitekter och vänsterpolitiker. I synnerhet vi i vår del av landet upplevde detta. Där målet var att uppfylla på förhand utpekade behov och förändra samhället och människan, att utveckla den ”nya människan”. Synen på den traditionella stadens struktur, med klart avgränsade rum och åtskillnad mellan vad som är privat och vad som är offentligt, ersattes i den modernistiska stadsplaneringen med ”hus i park”, punkthus, lamellhus och skivhus med otydlig gränsdragning mellan vad som var ens egen täppa och vad som var allmänhetens. Med trafikseparering och byggnationer som försvårade social kontroll. Allt detta i tydlig socialistisk anda. Miljonprogrammets mest storskaliga strukturerna är ofta de strukturer som nu utgör en del av grogrunden för de samhällsproblem som hemsöker såväl Väsby som många andra delar av landet – utanförskap, segregation, arbetslöshet, gängkriminalitet och hedersförtryck. På polisens lista över utsatta områden, riskområden eller särskilt utsatta områden i stockholmsregionen är samtliga byggda i en gråskala av varken helt privata eller helt offentliga miljöer.
Här återfinns en av nutidens stora politiska uppgifter. Att korrigera felen och läka såren efter den socialistiskt motiverade stadsplaneringen. Att ta hand om förfallna miljöer, rusta upp fasader och gårdar, att delvis ersätta eller komplettera befintlig flerbostadshusbebyggelse med småhus och radhus är exempel på goda åtgärder som skapar bättre förutsättningar för områdena och de som bor där. Att låta fler äga sin bostad är även det ett sätt att möjliggöra en positiv utveckling i alla områden i kommunen, och då särskilt i de som idag har störst problem.
Därför vill Väsbymoderaterna:
17. Gå vidare med ett renoveringsprogram för de delar av Väsbyhems bestånd där behov finns
18. Åtgärda destruktiva boendemiljöer i storskaliga miljonprogramsområden såsom otrygghetsskapande eller nedgångna byggnader eller ytor
19. Ersätta rivna byggnader med småskaligt ägt boende, exempelvis småhus eller radhus
20. Möjliggöra för fler människor att äga sina egna bostäder, både i det befintliga bostadsbeståndet och vid nybyggnation
21. Möjliggöra för fler att kunna bli bostadsägare genom hyrköp eller hyroption
22. Uppdra åt Väsbyhem att utreda och föreslå hur hyrköp eller annan form av successivt ägt boende kan åstadkommas
23. Planlägga för ägarlägenheter och byggemenskaper
Ett mer effektivt byggande
Att få pengarna att räcka till varje månad är något som många kämpar med och boendekostnader är ofta en rejäl del av de månatliga utläggen. Prislappen som vi som bostadskunder får betala utgår ifrån vad det har kostat att bygga huset vi ska flytta in i. Vi menar att vi inte ska pruta på standarden och ambitionen att bygga bra. Budgetbyggande blir sällan bra i längden för ett lokalsamhälle. Snarare ska kommunen bli bättre på att vara effektiv i sin myndighetsutövning och planering. Fördröjningar innebär fördyringar. Kostnaden för de som söker bygglov utgår också från hur effektiv den kommunala organisationen är på att hantera de inskickade dokumenten. Att bli snabbare och mer digitala i den processen leder till att du som vill bygga om, bygga till eller bygga nytt behöver betala mindre och får mer pengar över.
Därför vill Väsbymoderaterna:
24. Förkorta ledtiderna i detaljplaneprocesserna och bygglovsprocesserna genom att tillämpa arbetssätt hos de kommuner som är dokumenterat effektiva på det
25. Arbeta med byggherredriven planprocess vid fler tillfällen än vad som sker idag och utöka dialogen med markägarna
26. Ta initiativ att genom nätverket Storsthlm kommunövergripande försöka standardisera de olika delarna av bygglovsprocesserna
27. Utreda vilka bygglovsärenden som det idag finns tillgänglig och kostnadseffektiv robotiserings-/digitaliseringsteknik för och implementera dessa
28. Utreda hur robotisering/digitalisering i mer komplexa ärenden än eldstad, vatten och avloppsinstallation och liknande kan åstadkommas
29. Även på andra sätt ska AI-, robotiserings- och digitaliseringsteknik användas i ökad grad för att förkorta ledtiderna i detaljplane- och bygglovsprocesserna
30. Att kommunen ansöker om medlemskap i Rättvist byggande, ett nätverk för att säkra seriösa byggaktörer och byggprocesser
Värdesätt de gröna och blå värdena
Att kunna ta ett djupt andetag under skogspromenaden eller när man sitter med metspöt i hand är en rikedom som de allra flesta i vår kommun kan njuta av. Vi vet att just att närheten till naturen är en väldigt uppskattad del med att bo i Väsby. Det vill vi vidareutveckla och tillskapa fler möjligheter att komma nära naturen – antingen på fritiden eller i ett eget boende. Vem har sagt att närheten till skog, mark och en vattenspegel är ett värde som ska undanhållas från de som är på sin ålders höst? Inte vi. Tvärtom vill vi möjliggöra för fler äldre att kunna bo harmoniskt, grönt och skönt.
Därför vill Väsbymoderaterna:
31. Bygga naturnära med omsorg. Bland annat äldreboenden och LSS-boenden
32. Tillskapa fler båtplatser, bland annat vid Norrviken och Mälaren
33. Tillskapa fler badplatser och bryggor, bland annat vid Norrviken och Mälaren
34. Möjliggöra för foodtrucks vid Kairobadet och Sättrabadet
35. Att kommunen fortsätter att planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden och säkra gång- och cykelvägar
36. Att bevarandevärd natur skyddas genom detaljplanering
37. Att kommunen fastställer en, med föreskrifterna förenlig och med tanke på reservatets värden, ändamålsenlig skötselplan för Sättra gårds naturreservat.
38. Att fler grillplatser tillkommer runtom i kommunen
39. Rusta upp kommunens ridvägar
40. Säkerställa långvarigt arrende för scoutkåren i centrala Väsby