Debatt: Stockholms stads skuldsättning måste stoppas
Stockholms stad skuld närmar sig snabbt 100 miljarder kronor. Höga investeringsvolymer och kraftig ökade skuldsättning leder till att kapitalkostnaderna tar allt större utrymme i budgeten på bekostnad av satsningar på välfärden. Den här utvecklingen måste vändas, skriver Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad.
Stockholms stad skuld närmar sig snabbt 100 miljarder kronor. Bara sedan årsskiftet har den ökat med 5,8 miljarder kronor eller en miljon kronor i timmen. Höga investeringsvolymer och kraftig ökade skuldsättning leder till att kapitalkostnaderna tar allt större utrymme i budgeten på bekostnad av satsningar på välfärden. Den här utvecklingen måste vändas, skriver Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad.
Stockholm befinner sig i ett utmanande ekonomiskt läge. Lågkonjunktur, inflation och ett högre ränteläge har påverkat Stockholms ekonomi negativt. Men mest oroande är stadens låneskuld som ökar mycket snabbt. Redan i dag har Stockholm den största skulden bland Sveriges kommuner och regioner samt den snabbaste skuldökningstakten bland större kommuner och regioner.
Socialdemokraterna, som styr tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, bedriver sedan maktskiftet 2022 en överbudspolitik med historiskt stora investeringar, som i högutsträckning finansieras med lånade pengar. Egenfinansieringsgraden, det vill säga hur stor del av investeringarna som finansieras av egna medel, uppgick förra året till 60 procent för den kommunala koncernen, vilket innebär att en betydande andel av investeringarna finansieras via lån. Det kan jämföras med stadens målsättning att egenfinansieringsgraden ska uppgå till 100 procent.
Samtidigt som investeringsvolymerna är rekordstora brister den politiska styrningen av investeringsprojekt. Stadens revision gör bedömningen att stadens ekonomi bara delvis sköts ändamålsenligt. Många investeringar genomförs inte inom den ram som kommunfullmäktige har beslutat om för respektive projekt. Fördyringarna kan inte bara förklaras av inflationen, utan beror också bristande styrning och kostnadskontroll.
Fördyringarna har uppkommit i ett 40-tal projekt sedan 2022 och uppgår till närmare 30 miljarder kronor. Det är lika mycket som staden årligen lägger på förskolan, grundskolan och gymnasiet. Den ökade skuldsättningen i kombination med att räntorna har stigit snabbt innebär kraftigt ökade räntekostnader, att finansiella nyckeltal påverkas negativt och att kreditbetyget riskerar att försämras.
Räntekostnaderna har ökat från knappt 300 miljoner kronor år 2021 till omkring 2,5 miljarder kronor den närmaste 12-månad perioden. Det är nästan lika mycket som förskoleverksamheten kostar. Det är pengar som skulle kunna användas för att stärka välfärden men som nu behöver läggas på räntebetalningar. Skulle kreditbetyget sänkas i höst, kommer lånekostnaderna att öka ytterligare. Detta läge närmar sig Stockholm snabbt, enligt stadens eget underlag Planeringsförutsättningar för budget 2025-2027.
Det finns alltid ett behov av att genomföra investeringar i bostäder, infrastruktur och samhällsservice. Men nivån måste anpassas till ett läge som ger hållbara finanser över tid. Det behövs en politik som leder till att stadens skuld omgående börjar minska. Moderaterna föreslår därför:
1. En reducerad investeringsvolym
Stockholms investeringar är rekordstora och måste anpassas till betalningsförmågan. Det krävs en tydligare prioritering bland investeringsprojekten. Sådana som inte är lönsamma ska inte genomföras och projekt som inte behöver genomföras nu skjutas på framtiden.
2. Högre egenfinansieringsgrad
Målsättningen att stadens egenfinansieringsgrad ska uppgå till 100 procent måste vara styrande för stadens investeringsvolymer. Genom att öka egenfinansieringsgraden minskar behovet av att låna mer pengar.
3. Ökad privat extern finansiering
Den privata externa finansieringen behöver också öka. Kommunen och den privata sektorn behöver arbeta mer tillsammans för att möta behovet av till exempel idrottshallar, äldreboenden och bostäder.
4. Bättre styrning och kostnadskontroll
Projekt efter projekt blir dyrare än budgeterat. Det är orimligt, den ekonomiska styrningen av större investeringsprojekt behöver förbättras. Därför måste tillräckliga utredningsresurser avsättas i tidigt skede så att respektive projektbudget blir mer träffsäker.
De senaste två årens oansvariga politik riskerar att få långtgående konsekvenser för finansieringen av välfärdsåtagandet och innebär att framtida generationer stockholmare skuldsätts. En miljon kronor i timmen motsvarar fem platser i förskolan, tio platser i grundskolan eller en plats på demensboende under ett år. Vi övertygade om att stockholmarna precis som vi hellre lägger pengarna där. Därför måste Socialdemokraterna lägga om den ekonomiska kursen innan det är för sent.
Christofer Fjellner (M) gruppledare och oppositionsborgarråd i Stockholms stad.
