Politik

Nato
Moderaterna

Nato

Moderaterna vill att Sverige ska bli medlem i Nato

Ett medlemskap i Nato är tillsammans med en ökad nationell förmåga det bästa sättet att stärka Sveriges säkerhet. Moderaternas uppfattning är därför att vi nu bör göra allt vi kan för att Sverige så snart som möjligt ska bli fullvärdig medlem i den fria världens försvarsallians, Nato. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att processen för att ta in de båda länderna i gemenskapen kan bli mycket kort – om man vill. Och att man under tiden kan ge länderna det skydd som behövs.  

Varför ska Sverige gå med i Nato?

Det finns flera starka skäl för Sverige att gå med i Nato:

  1. För att inte stå ensamma vid ett angrepp mot Sverige: Sverige kan inte på egen hand stå emot ett militärt angrepp under särskilt lång tid. Som medlem i Nato skulle Sverige vara en del av Natos kollektiva försvar med ömsesidiga försvarsgarantier. Det betyder att vi skulle få snabbt stöd vid ett angrepp, vilket vi annars inte kan räkna med.
  2. För att stärka vår egen förmåga och avskräcka från angrepp: Som medlem i Nato skulle vi få tillträde till Natos gemensamma försvarsplanering. Det skulle stärka vår krigsavhållande förmåga. Om Sverige vore med i Nato skulle tröskeln för ett ryskt angrepp på Sverige höjas avsevärt.
  3. För att det säkerhetspolitiska läget har förändrats: Det säkerhetspolitiska läget i Europa och hotbilden mot Sverige har förändrats radikalt efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Det nya läget kräver ett starkare svenskt försvar – och det byggs bäst tillsammans med andra. Tiden då det gick att tala om neutralitet och alliansfrihet är överspelad. 
  4. För att vi ska stå upp för demokratin: Nato är i grunden en sammanslutning av länder som delar våra demokratiska värderingar. Genom att gå med i Nato skulle vi manifestera denna tillhörighet och göra klart att vi står upp för demokratin och andra demokratiska länder om de utsätts för påtryckningar eller angrepp. 
  5. För att vi redan har ett fördjupat samarbete med Nato, men utan försvarsgarantier: Sverige har redan ett så nära samarbete med Nato som man kan ha utan att vara medlem. Därmed ses vi redan som en allierad med Nato, men utan att ha rätt till de försvarsgarantier som ett Natomedlemskap innebär.
  6. För att det finns ett växande stöd för ett svenskt Natomedlemskap: Opinionen har på senare tid rört sig mot en mer Natopositiv inställning. Även bland riksdagspartierna syns en rörelse där SD nu inte utesluter att det kan bli aktuellt med ett svenskt Natomedlemskap.
Ulf Kristersson besöker marinbasen på Muskö. Foto: Moderaterna

När bör Sverige gå med i Nato?

Det bästa för Sverige vore att gå med i Nato så snart som möjligt. Moderaterna arbetar för att sätta igång en process som leder till Natomedlemskap. Det ska ske i nära samspel med Finland. Om en process lik den som inletts i Finland inte inleds i Sverige i närtid, kommer den att inledas och intensifieras när vi kommer i regeringsställning.

Vilken process krävs för att Sverige ska kunna ansöka om Natomedlemskap?

En majoritet av riksdagen har röstat för att Sverige bör uttala en tydlig Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Efter Rysslands invasion av Ukraina är det en majoritet i riksdagen som inte utesluter ett svenskt Natomedlemskap.

Regeringen, som den verkställande makten i Sverige, ansvarar för utrikespolitiken. Dock är det viktigt vad en riksdagsmajoritet anser och uttalar i en parlamentarisk demokrati. Regeringen har ett ansvar att förankra den säkerhetspolitiska linjen i Sveriges riksdag.

Moderaterna vill se en process i Sverige som motsvarar den som inletts i Finland. Moderaterna krävde efter invasionen att även Sverige ska göra en ny analys av det dramatiskt förändrade säkerhetsläget. En parlamentarisk grupp har till slut tillsatts med det uppdraget. Det är bra och kan öppna en möjlighet för flera partier att ompröva tidigare ståndpunkter.

Varför bör Sverige ha en gemensam process med Finland?

Av flera skäl bör vi genomföra denna process tillsammans med Finland. Våra länder delar av historiska och geografiska skäl många säkerhetspolitiska intressen i vårt närområde. En gemensam ansökningsprocess skulle också visa Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det skulle tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet. Den överenskommelse om ökade försvarsanslag som samtliga riksdagspartier ställde sig bakom den 16 mars är ett stort steg i rätt riktning. 

Med oss som medlemmar tillhör hela Norden samma försvarsallians. Det ökar stabiliteten i vår del av världen. Samtidigt är beslutet om ett Natomedlemskap ytterst vårt eget. Det är bara vi själva som slutligen avgör när vi ska ta steget. Men vi ser styrkan i ett samordnat agerande med Finland. 

Hur snabbt bedömer Moderaterna att Sverige kan bli medlem i Nato?

Ingen kan just nu säga ett exakt datum för när det kan ske. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att processen för att ta in de båda länderna i gemenskapen kan bli mycket kort.

Tidtabellen är en del av förberedelserna och dialogen med Nato. Men en rimlig och realistisk hypotes är att arbeta för att en formell ansökan kan göras i samband med det stora Nato-mötet i Madrid som hålls i slutet av juni i år.

Hur ser vägen till Natomedlemskap ut?

För att bli medlem i Nato så måste ett land skicka in en ansökan om att få gå med. Landet ska därefter granskas av Nato och uppfylla en mängd kriterier och krav som ställs. Sedan måste samtliga länder som redan är medlemmar rösta ja för att landet ska bli ett Nato-land. En process som ofta tar rätt lång tid.

Om Finland eller Sverige bestämde sig för att ansöka om Natomedlemskap i vanlig ordning, skulle det sannolikt dröja åtminstone månader eller till och med år innan ansökningsprocessen skulle kunna slutföras och medlemskapet, inklusive säkerhetsgarantier, träda i kraft.

Sverige och Finland kvalificerar sig för medlemskap enligt de kriterier som finns. Därför tar vi fasta på att Nato har förberett sig på att Finland och Sverige kan ansöka om medlemskap i försvarsalliansen med kort varsel i en akut krissituation. Flera Natoländer kan antas vara beredda att i det läget ställa upp med säkerhetsgarantier.

Krävs politisk enighet i riksdagen för att ansöka om svenskt Natomedlemskap?

Moderaternas utgångspunkt är att nå bred och blocköverskridande enighet frågan om svenskt Natomedlemskap. Men om en Natoansökan skulle blockeras av Socialdemokraterna, samtidigt som Finland tar ytterligare steg mot medlemskap, så kommer vi hamna i ett nytt läge. Då kommer frågan att ligga hos den regering som tillträder efter nästa val. 

En bred samsyn i dessa frågor skulle gagna Sverige. Men en moderatledd regering kommer att lämna in en Natoansökan, om det efter valet finns majoritet för medlemskap i riksdagen. Socialdemokraterna har inte längre veto i denna fråga. Och de kan inte tillsammans med bara Miljöpartiet och Vänstern ges ensamrätt att formulera svensk säkerhetspolitik i en ny tid.

En regering förväntas företräda sitt lands säkerhetspolitiska linje. Men den nuvarande minoritetsregeringens position, där man allt hårdare har stängt dörren för ett Nato-medlemskap, är inte en svensk linje eftersom den saknar stöd i Sveriges riksdag. Socialdemokraternas nej är inte Sveriges nej, och deras interna partiprocess kan inte ersätta Sveriges process som land. 

Varför räcker det inte med EU:s ”solidaritetsklausul” och artikel 42:7 i Lissabonfördraget?

Enligt artikel 42:7 i EU-fördraget är EU-länderna skyldiga att bistå andra medlemsländer som utsatts för ”ett väpnat angrepp på sitt territorium”. Men EU är ingen försvarsallians och denna artikel har bara tillämpas en gång.

När Frankrike som första land någonsin åberopade artikeln hösten 2015 och begärde hjälp i kriget mot IS övervägde Sverige detta under relativt lång tid. Resultatet blev bland annat att vi skänkte flygtransporttimmar till Frankrike och erbjöd att sälja viss försvarsmateriel till det franska försvaret. Många andra EU-länder agerade på liknande sätt. Innebörden av att bistå andra medlemsländer är ingen garanti om militärt stöd vid ett väpnat angrepp, utan ett stöd som kan ta många andra, mer begränsade former.

Faktum är att EU inte besitter den militära förmåga eller har den gemensamma planering som Nato har. Den stora skillnaden mellan EU och Nato är därför de faktiska möjligheterna att agera i skarpt läge.

Hur ser Moderaterna på utökat försvarssamarbete inom EU och med andra länder?

Sverige har idag ett försvarssamarbete med Finland. Det samarbetet bör breddas och fördjupas med flera länder i norra Europa. Det gäller de övriga länderna i Norden, de baltiska länderna, men även länder som Tyskland, Polen och Nederländerna. Efter brexit blir det särskilt viktigt att ha ett starkt samarbete med Storbritannien.

Nato utgör ryggraden i Europas säkerhet. EU:s försvarssamarbete fördjupas dock och är ett viktigt komplement till Nato. Samarbetet inom EU handlar idag bland annat om försvarsforskning, samverkan kring förmågor och en förbättrad militär rörlighet mellan medlemsländerna. Sverige har goda möjligheter att spela en viktig roll i utformandet av det europeiska försvarssamarbetet. Svenskt inflytande är dock beroende av ett mer aktivt engagemang. Det behövs därför en tydlig svensk strategi för vårt deltagande i det europeiska försvarssamarbetet.

Hur förbereder sig Moderaterna för att ansöka om ett svenskt Natomedlemskap?

Moderaterna är redo att tillsammans med andra partier leda Sverige in i Nato, och för den uppgiften förbereder vi oss i detalj. Vi tillsätter ett eget kansli i Riksdagen som tillsammans med extern utrikes- och säkerhetspolitisk expertis förbereder allt det som kommer att krävas inför en ansökan. Kansliet kommer stötta vårt arbete inom den parlamentariska kommittén, så att den processen blir så konstruktiv som över huvud taget är möjligt. Och vi håller mycket tät kontakt med Finland och med viktiga Natoländer.

Moderaternas svar på invändningar mot ett svenskt Natomedlemskap:

”Ryssland skulle provoceras om Sverige gick med i Nato, det vore farligt.”

Ryssland ska inte bestämma över svensk säkerhetspolitik. Vi ska inte avstå från att gå med i Nato av rädsla för ryska reaktioner. Sverige ska göra det vi tror är säkrast för Sverige. Den utredning av Sveriges försvarspolitiska samarbeten gjorts pekar också på att ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära att osäkerheten som i dag råder om hur ett gemensamt uppträdande i en Östersjökris skulle gestalta sig, undanröjs och att västs samlade konfliktavhållande förmåga därigenom sannolikt skulle öka.

”Den svenska alliansfriheten har tjänat Sverige väl under lång tid.”

Vi måste inse att det är ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge nu. Hotet mot Sverige är större och det är tydligt att länder som inte tillhör Nato heller inte kan räkna med militärt stöd av organisationen i händelse av krig. Sveriges säkerhetspolitik måste vara förankrad i den verklighet vi lever i nu och inte i nostalgiska tankar som inte längre är relevanta.

”Som Natomedlem skulle Sverige kunna dras in i krig, t ex om ett annat Natoland attackeras av Ryssland.”
Alla Natomedlemmar måste vara överens om en insats, och länderna bestämmer själva vilket stöd de vill bidra med. Men ja, idén om ömsesidiga försvarsgarantier bygger på principen ”en för alla, alla för en”. Om vi väntar oss militär hjälp ska vi också vara beredda att ge militär hjälp.

”Vi kan klara vår säkerhet genom nära samarbete med Finland och med hjälp av de bi- och trilaterala försvarssamarbeten som Sverige har med andra länder.”
De försvarssamarbeten som regeringen pekar på har sina kvaliteter men inget av dem innehåller Natos skarpa försvarsgarantier. Det blev närmast övertydligt när Ukraina nyligen sade bestämt nej till det ryska förslaget om en ”svensk” alliansfri modell, eftersom Ukraina behöver de säkerhetsgarantier som Sverige idag saknar.

Vanligt ställda frågor

Hur fungerar Nato?

Kärnan i Nato är det kollektiva försvaret och de solidariska försvarsgarantierna. De innebär att om en medlem i alliansen angrips så har de övriga länderna åtagit sig att hjälpa det angripna landet. Genom att samarbeta skapas ett starkare försvar som tack vare en gemensam planering snabbt kan sättas in i händelse av kris och krig. Nato bedriver även bland annat fredsfrämjande insatser och hjälper till med krishantering.

Hur bildades Nato?

Nato bildades 1949 för att säkra freden i Europa och som ett svar på hotet från ett aggressivt Sovjetunionen. Sovjet hade vid slutet av andra världskriget medverkat till att skapa kommunistiska diktaturer i de östeuropeiska länderna och utgjorde ett reellt hot mot övriga länder i Europa. Genom att samordna flera länders försvar kunde Nato skapa en stark front mot det sovjetiska hotet. Tack vare Nato har Europa under lång tid präglats av fred och stabilitet.

Vilka Natoländer gränsar till Ryssland?

Ryssland gränsar till 14 olika länder, av dessa är endast fem Natoländer. Sammanlagt är det bara 6 procent av Rysslands gräns som vetter mot Natoländer. Det är en myt att Nato skulle ha offensiva syften och vilja omringa Ryssland. Nato är en försvarsallians vars syfte är att försvara medlemsstaterna från angrepp. Nato bygger också ytterst på FN-stadgans artikel 51 om länders rätt till självförsvar.

Förkortningen Nato, vad står den för?

Nato står för North Atlantic Treaty Organization. Nato kallas även Atlantpakten på svenska. Det visar på den centrala tanken i Nato att knyta samman USA och Kanada med länderna i Europa för att skapa gemensam säkerhet.

Vilka länder är medlemmar i Nato?

Nato har idag 30 medlemsländer. De tolv staterna som bildade Nato 1949 var Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
På 1950-talet tillkom Grekland, Spanien, Turkiet och Västtyskland. Efter det kalla krigets slut 1989 har Albanien, Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Montenegro, Nordmakedonien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blivit medlemmar.

Vad innebär Natos försvarsgarantier?

Nato är en försvarsallians som bygger på ett kollektivt försvar med ömsesidiga säkerhets- och försvarsgarantier. Det betyder att medlemsländerna har åtagit sig att hjälpa till om ett annat land blir angripet. Om ett av Natos medlemsländer skulle bli angripet så kan det räkna med solidariskt stöd från alliansens övriga 29 länder. Natos kollektiva försvar bygger ytterst på FN-stadgans artikel 51 om länders rätt till självförsvar.