Klimat
Sverige ska gå före i klimatomställningen – inte genom symbolpolitik utan genom att faktiskt minska utsläppen. Moderaternas besked är tydligt: klimatpolitiken ska vara effektiv, evidensbaserad och göra verklig nytta för klimatet, inte bara kosta pengar utan resultat.
Sverige har redan några av världens lägsta utsläpp per person, och tack vare vårt aktiva skogsbruk har vi som enda land i EU ett nettoupptag av växthusgaser.
Nu tar vi nästa steg: mer fossilfri kärnkraft, fortsatt minskade utsläpp, mer kollektivtrafikåkande och en politik som förenar klimatansvar med tillväxt och konkurrenskraft.
Det här har vi gjort
Sverige har under lång tid kombinerat kraftig utsläppsminskning med ekonomisk tillväxt. Sedan 1990 har de svenska utsläppen minskat med omkring en tredjedel, samtidigt som ekonomin vuxit kraftigt – ett bevis på att klimatomställning och välstånd går hand i hand när politiken är rätt utformad.
Sverige sticker också ut internationellt genom sin unika ställning i klimaträkenskaperna. Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser 45,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, samtidigt som Sveriges nettoupptag uppgick till cirka 54,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär ett nettoupptag av koldioxid om cirka 7 miljoner ton, eller 0,6 ton per capita. Sverige är det enda landet inom EU som redovisar ett nettoupptag av växthusgaser – tack vare att våra skogar och marker binder mer koldioxid än vad som släpps ut från transporter, industri och andra verksamheter. Det är ett resultat av ett aktivt och hållbart skogsbruk, inte av att lämna skogen orörd.
Regeringen har också sett till att kärnkraften äntligen behandlas som den del av lösningen den är. Moderaterna drev igenom att kärnkraften klassas som hållbar inom EU, att kärnkraftsprojekt ska kunna få förenklade tillståndsprocesser och att intäkter från EU:s utsläppshandel ska kunna gå till investeringar i kärnkraft.
Det här vill vi göra
Elektrifieringen är nyckeln till klimatomställningen, och det kräver mer fossilfri el – inte mindre. Kärnkraften är idag det enda kraftslaget som kan täcka upp det växande behovet av planerbar el. Det är därför prioriterat att bygga ny kärnkraft, och senast år 2035 ska ny kärnkraft motsvarande två stora konventionella reaktorer – finnas på plats.
Samtidigt satsar vi på att gå längre än att bara minska utsläppen – vi vill åstadkomma faktiska negativa utsläpp genom teknik. Det kan bland annat ske genom så kallad bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor fångas in och lagras. Det finns möjlighet för Sverige som stor skogsnation att bli världsledande på att aktivt suga upp koldioxid ur atmosfären om tekniken visar sig skalbar och lönsam. Regeringen har aviserat ett stöd till bio-CCS om 36 miljarder kronor för perioden 2026–2046, riktat genom ett omvänt auktionsförfarande så att skattebetalarna får ut mesta möjliga klimatnytta per krona.
Moderaterna vill också göra det enklare och billigare att välja kollektivtrafiken i vardagen. Moderaterna föreslår att kollektivtrafikkort görs till en skattefri förmån genom att hela kostnaden skattebefrias med ett tak på 15 000 kronor, vilket skulle innebära kostnadsfria månadskort för pendlare där arbetsgivarna och staten delar på kostnaden. Förslaget handlar om att ansträngning ska löna sig – genom att stärka arbetslinjen men också att underlätta miljövänlig arbetspendling. Det är ett tydligt exempel på hur klimatsmarta val och en starkare privatekonomi går hand i hand, utan pekpinnar eller förbud – en linje som skiljer sig rejält från vänsterns.
- Kärnkraften ska byggas ut, inte avvecklas – minst 2 500 MW ny kapacitet på plats senast 2035.
- Onödiga juridiska hinder mot fler reaktorer och nya byggplatser för kärnkraft ska tas bort.
- Bio-CCS ska ge Sverige mer av negativa utsläpp, med stöd riktat dit klimatnyttan per krona är som störst.
- EU:s system för utsläppshandel ska byggas ut och skärpas, så att det blir dyrare att släppa ut och lönsammare att utveckla ny teknik.
- Gör det mer attraktivt att arbetspendla med kollektivtrafik.
- Skogsbruket ska förbli fritt och aktivt, eftersom ett brukat skogsbruk binder mer kol och gör mer nytta för klimatet än ett orört.
Vi står inför ett vägval
Klimatpolitiken riskerar ständigt att kapas av symbolpolitik som kostar mycket men gör lite för klimatet. Varje krona som läggs på ineffektiva åtgärder är en krona mindre till sådant som faktiskt minskar utsläppen. Moderaternas linje är tydlig: politiken ska utvärderas utifrån effekt och nytta, inte utifrån hur bra den känns. Sverige har redan bevisat att låga utsläpp och hög tillväxt går att förena – frågan är om vi ska fortsätta på den vägen med mer kärnkraft, ett aktivt skogsbruk och ny teknik, eller om vi ska låta symbolpolitik och avvecklingsiver bromsa både klimatarbetet och svensk konkurrenskraft.
Frågor och svar om klimat
Är det sant att Sverige redan har nettonollutsläpp?
Sverige har återigen ett nettoupptag av växthusgaser – alltså att inlagringen av koldioxid i skog och mark är större än utsläppen från industrier, transporter och övriga verksamheter. Sveriges utsläpp av växthusgaser var 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2024, samtidigt som 54 miljoner ton koldioxid lagrades i skog och mark, vilket innebär ett nettoupptag på 7 miljoner ton – första gången sedan 2015 som Sverige redovisar ett så tydligt överskott av upptag jämfört med utsläpp. Sverige är också det enda EU-landet som redovisar ett sådant nettoupptag.
Varför ökade utsläppen 2024?
Enligt Naturvårdsverket berodde ökningen 2024 till stor del på att sänkt reduktionsplikt ledde till ökad användning av fossil diesel i transportsektorn. Preliminär statistik visar samtidigt att utsläppen minskade igen under 2025.
Är kärnkraft verkligen förenligt med klimatmålen?
Ja. Kärnkraft är fossilfri och den enda kraftkälla som kan leverera stabil, planerbar el dygnet runt utan väderberoende. EU har erkänt kärnkraften som hållbar i sin taxonomi, till stor del tack vare moderat påverkansarbete.
Motsäger ett aktivt skogsbruk klimatmålen?
Nej, tvärtom. Växande skogar som brukas aktivt binder mer kol över tid än skogar som lämnas orörda, eftersom träd som inte avverkas förr eller senare bryts ned och släpper ut växthusgaser ändå. Ett aktivt skogsbruk ger dessutom produkter som ersätter fossila alternativ i bygg- och energisektorn.