Idrott och friluftsliv
Idrott och friluftsliv binder samman människor, platser och generationer. Både det organiserade friluftslivet och idrotten är viktiga delar av det civila samhället och verkar för en bättre folkhälsa. Genom fritidskortet får fler barn och unga en meningsfull fritid.
Idrotten lägger grunden för folkhälsa och skapar gemenskap
- Svenska barn är i dag mer stillasittande än våra pensionärer. I socioekonomiskt utsatta områden deltar bara hälften av barnen mellan tolv och 18 år i föreningsidrott. Motsvarande siffra i mer resursstarka områden är 67 procent.
- Enligt den statliga utredningen ”Varje rörelse räknas” är det bara två av tio barn i Sverige som når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag.
- Alla barn har rätt till rörelse och delaktighet. Det är viktigt för ungas utveckling och lägger grunden för en hälsosam livsstil.
Därför vill Moderaterna:
- Att alla barn ska ha möjlighet att delta i föreningsidrott, friluftslivsaktiviteter eller kulturskolan för rörelse och delaktighet. Alla barn, oavsett ekonomiska förutsättningar, kan få ett fritidskort på 500 kronor per år. Två månader efter införandet hade fritidskortet nyttjats av 255 000 barn och unga.
- Särskilt underlätta för barn i socioekonomiskt utsatta familjer att delta i föreningsaktiviteter genom ett förhöjt fritidskort. Barn som är folkbokförda i hushåll där vårdnadshavaren fick bostadsbidrag någon gång under förra året kan få 2 000 kronor per år. Två månader efter införandet av kortet hade 35 000 barn beviljats detta kort. Det motsvarar 30 skolklasser.
- Se över regler som bromsar utvecklingen av nya multifunktionella idrottsanläggningar, exempelvis bullerregler, samt utreda en statlig investeringsfond för tillskapandet av fler idrottsanläggningar. För 2026 och 2027 satsar regeringen 250 miljoner kronor per år för fler idrottsanläggningar.
Friluftsliv är en del av vårt kulturella arv
- Svenskarna är ett friluftsfolk. År 2022 besökte 2,9 miljoner människor våra svenska nationalparker. Det är fler personer än vad som går på en allsvensk fotbollsmatch under en säsong.
- Nio av tio svenskar ägnar sig åt friluftsliv och fyra av tio är ute i skog och mark regelbundet. Men antalet barn som regelbundet vistas i naturen har på två decennier minskat från 80 procent till 50 procent. Människor födda i ett annat land deltar mindre än inrikes födda.
- Genom att göra den redan skyddade tätortsnära naturen mer tillgänglig skapar vi goda rekreationsmöjligheter och plats för friluftsliv i människors vardag.
Därför vill Moderaterna:
- Skapa bättre förutsättningar för människor att vistas i naturen och föra naturen närmare människor. Därför tar vi fram ett friluftspolitiskt program.
- Stärka barn och ungas förutsättningar för friluftsliv, särskilt i utanförskapsområden. Därför satsar regeringen 90 miljoner kronor per år på ökad simkunnighet och fem miljoner per år för friluftsorganisationernas aktiviteter i dessa områden för 2026–2028.
- Stärka kunskapen om allemansrätten och hur vi rör oss ansvarsfullt i naturen med hänsyn tagen till äganderätten.
Frågor och svar
Hur kan satsningen på fritidskortet genomföras om man inte också satsar på fler ledare?
Vi satsar också på fler ledare. Regeringen har i samband med införandet av fritidskortet satsat stora summor för ledarutbildningar inom idrotten, friluftslivsorganisationerna och kulturrådet. Senast i oktober i år avsatte regeringen 87 miljoner kronor för detta ändamål. Dessutom har MUCF ett särskilt uppdrag att informera om kortet och främja rekrytering och utbildning av ledare. Fritidskortet har hittills hjälpt 255 000 barn till en mer meningsfull fritid.
Kostnaderna för barns och ungas föreningsidrott har dubblerats de senaste åren och det drabbar särskilt barn som lever under socioekonomiskt svaga förhållanden. Vad görs för dessa barn?
Det stämmer att kostnaderna för idrott har ökat markant under två decennier och inte minst gäller det för resor till matcher och cuper. Regeringen avsätter varje år två miljarder kronor till Riksidrottsförbundet. Dessutom har regeringen permanentat stödet för idrott i utanförskapsområden, det så kallade Idrottsklivet som ger 100 miljoner kronor per år för att ytterligare utveckla idrottsverksamheterna. Fritidskortet kommer i två nivåer där alla barn får minst 500 kronor och de med svaga ekonomiska förutsättningar kan få 2000 kronor per år. I budgeten för 2026 satsar regeringen 147 miljoner kronor för att stärka barns och ungas villkor i utanförskapsområden. Satsningen inkluderar bland annat simkunnighet och friluftsliv. Även sänkningen av bensinprisen gör skillnad för den som måste åka bil till träning och match.