Idrott och friluftsliv
Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Därför ska alla barn och unga ha rätt till en meningsfull fritid med gemenskap, rörelse och frisk luft. Idrott och friluftsliv för människor samman – på en plats och över generationer – och är bärande delar av civilsamhället som stärker folkhälsan och ger fler en trygg uppväxt.
Idrotten lägger grunden för folkhälsa och skapar gemenskap
- Svenska barn är i dag mer stillasittande än våra pensionärer. I socioekonomiskt utsatta områden deltar bara hälften av barnen mellan tolv och 18 år i föreningsidrott, att jämföra med 67 procent i resursstarka områden.
- Enligt den statliga utredningen ”Varje rörelse räknas” är det bara två av tio barn i Sverige som når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag.
- Alla barn har rätt till rörelse och delaktighet. Det är viktigt för ungas utveckling och lägger grunden för en hälsosam livsstil.
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
- Att alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i föreningsidrott, friluftslivsaktiviteter eller kulturskolan för rörelse och delaktighet. Därför får alla barn ett fritidskort på 550 kronor per år som inte kan användas till någonting annat än fritidsaktiviteter. I mitten av april i år hade 335 000 fritidskort beviljats.
- Sänka trösklarna och möjliggöra för alla barn att ta del av gemenskap, rörelse och återhämtning. Med ett förhöjt Fritidskort om 2 500 kronor per år, 100 miljoner kronor per år till idrottsklivet och 5 miljoner kronor per år för friluftslivsaktiviteter gör vi det möjligt för barn i socioekonomiskt svaga områden att delta i föreningslivet. I april hade nästan 30 000 barn och unga beviljats det förhöjda Fritidskortet.
- Se över regler som bromsar utvecklingen av nya multifunktionella idrottsanläggningar, exempelvis bullerregler samt utreda en statlig investeringsfond för tillskapandet av fler idrottsanläggningar. För 2026 och 2027 satsar den moderatledda regeringen 250 miljoner kronor per år för fler idrottsanläggningar. (Ingår i Tidöavtalet)
Friluftsliv är en del av vårt kulturella arv
- Svenskarna är ett friluftsfolk. År 2024 besökte 2,8 miljoner människor våra svenska nationalparker. Det är lika många som går på en allsvensk match under en säsong.
- Nio av tio svenskar ägnar sig åt friluftsliv och fyra av tio är ute i skog och mark regelbundet. Men antalet barn som regelbundet vistas i naturen har på två decennier minskat från 80 till 50 procent. Människor födda i ett annat land deltar mindre än inrikes födda.
- Genom att göra den redan skyddade tätortsnära naturen mer tillgänglig skapar vi goda rekreationsmöjligheter och plats för friluftsliv i människors vardag.
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
- Återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolans alla årskurser en gång per termin.
- Skapa bättre förutsättningar för friluftsliv. För att fler ska känna sig trygga i skog och mark, till havs och på fjället har vi tagit fram ett friluftspolitiskt program. Med grönare städer för vi naturen närmare människor.
- Stärka barn och ungas förutsättningar för friluftsliv, särskilt i utanförskapsområden. Därför satsar den moderatledda regeringen 90 miljoner kronor per år på ökad simkunnighet och fem miljoner kronor per år för friluftsorganisationernas aktiviteter i dessa områden för 2026–2028.
- Stärka kunskapen om allemansrätten och hur vi rör oss ansvarsfullt i naturen med hänsyn tagen till äganderätten.
Frågor och svar inom idrott och friluftsliv
Hur kan satsningen på fritidskortet genomföras om man inte också satsar på fler ledare?
Vi satsar också på fler ledare. Den moderatledda regeringen har i samband med införandet av fritidskortet satsat stora summor för ledarutbildningar inom idrotten, friluftslivsorganisationerna och kulturrådet. Senast i oktober i år avsatte regeringen 87 miljoner kronor för detta ändamål. Dessutom har MUCF ett särskilt uppdrag att informera om kortet och främja rekrytering och utbildning av ledare. Varför är S så negativa till fritidskortet som hittills hjälpt över 300 000 barn till en mer meningsfull fritid?
Kostnaderna för barns och ungas föreningsidrott har dubblerats de senaste åren och det drabbar särskilt barn som lever under socioekonomiskt svaga förhållanden. Vad görs för dessa barn?
Det stämmer att kostnaderna för idrott har ökat, inte minst för resor. Den moderatledda regeringen satsar två miljarder kronor årligen på Riksidrottsförbundet och har permanentat Idrottsklivet med 100 miljoner per år i utsatta områden. Fritidskortet ger minst 550 kronor till alla barn och upp till 2 500 kronor för dem med svag ekonomi. Det är barnens kort. I budgeten för 2026 tillförs dessutom 147 miljoner kronor för barns och ungas aktiviteter, bland annat simkunskap och friluftsliv. Sänkta bensinpriser underlättar för familjer som behöver ta bilen till träning. Med oppositionens höjda bensinpriser och uteblivet Fritidskort hade kostnaderna blivit hundratals kronor högre.