VIKTIGT VÄLJA TILL EU-PARLAMENTET 9:e JUNI!! - BAKGRUNDEN - DEL 1
En kort beskrivning av EU nertecknad av Pär Hallström, professor emeritus i juridik ( europarätt och folkrätt) och tillika styrelseledamot i Essingemoderaternas styrelse.
EU gör det möjligt att fritt resa, arbeta, handla och investera i hela EU, och att detta kan ske med hänsyn till miljö, hälsa och ekonomisk solidaritet mellan medlemsländer och regioner. Dessutom ska EU bygga på och verka för att demokrati och grundläggande rättigheter respekteras i Europa och i världen.
Sådana ambitiösa syften kan inte uppnås av vanliga internationella organisationer där besluten fattas av ett råd bestående av företrädare för medlemsstaternas regeringar, se på FN eller WTO. Varje medlemsstat har där vetomakt vilket resulterar i beslutsoförmåga eller i att olika stater ges olika undantag. med kraftlös politik som resultat.
Receptet är att låta ministerrådet besluta med majoritet, men detta medför att befolkningen i länder som hamnat i minoritet förlorar sin röst. Denna demokratibrist kan botas genom att organisationen tillförs ett parlament med ledamöter som tillsätts genom direkta val av alla organisationens medborgare. Det direktvalda EU-parlamentet skapades just av den orsaken.
EU kom därmed att mer likna en federation, som USA eller Tyskland, än FN. EU-parlamentet liknar the house of representatives, en folkvald kammare där politiska idéer bryts, EU:s ministerråd liknar the Senate, en kammare för medlemsstaternas intressen, och majoritetsbeslut i bägge dessa organ är nödvändigt för att en lag ska kunna antas. EU:s samlade intresse ska tillvaratas av EU:s kommission, som, liksom USA:s president, samtidigt ställer propositioner om lagar till staternas kammare, rådet, och folkets kammare, parlamentet. Systemet övervakas av en stark domstol, liksom i USA.
Liksom USA kännetecknas också EU av att behörigheten att lagstifta och styra är uppdelad mellan medlemsstaterna och EU eller federationen. I USA finns federala lagar och delstatliga, och i EU finns EU-lagar, förordningar och direktiv, och statliga, t.ex. svenska. Kompetensen är uppdelad mellan federal- eller EU-nivå och statlig nivå. EU bestämmer t.ex. över konkurrenspolitik och jordbrukspolitik medan kriminalpolitik är under medlemsstatlig, svensk kompetens. EU:s lagar är av två slag, förordningar, som är som vanliga statliga lagar, och direktiv, som är som federala ramlagar, och ger medlemsstaterna utrymme att anpassa innehållet efter nationella förhållanden.
Jämförelsen stannar dock där. EU har ingen stark folkvald president som USA. Den som närmast liknar denna är kommissionens ordförande, nu Ursula von der Leyen, men EU är utrustat med ännu ett organ med representanter för staterna, det Europeiska rådet, bestående av staternas stats-eller regeringschefer. samt kommissionens ordförande och EU:s “utrikesminister”. Det Europeiska rådet deltar inte i lagstiftningsarbetet, men det konkurrerar med kommissionen såtillvida att det ska dra upp de stora linjerna för EU:s politik, särskilt på det utrikespolitiska området, och det Europeiska rådet har också en ordförande., nu belgaren Charles Michel.