Ungdomsarbetslöshet
Ingen ung människa ska behöva börja sitt vuxna liv i arbetslöshet. Därför behöver fler få kontakt med arbetsmarknaden redan under skoltiden, fler behöver välja utbildningar som leder till jobb och arbetsmarknaden behöver incitament att anställa även den som saknar erfarenhet.
Det här har vi gjort
Den moderatledda regeringen har genomfört satsningar för att fler unga ska få arbetslivserfarenhet och lättare etablera sig på arbetsmarknaden.
Fler sommarjobb
Regeringen satsar 250 miljoner kronor på sommarjobb för unga och 30 miljoner kronor på SAO-jobb för elever i skolor med socioekonomiska utmaningar. Fler unga ska kunna börja bygga ett CV och få en första kontakt med arbetsmarknaden.
Lägre arbetsgivaravgift för unga
För att göra det lättare för unga att få jobb och för företag att anställa har regeringen från den 1 april 2026 tillfälligt sänkt arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar.
Moderaterna vill att fler unga ska få sitt första jobb, bygga arbetslivserfarenhet och etablera sig tidigare på arbetsmarknaden.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill att fler unga ska kunna förverkliga sina livsdrömmar. I det ligger möjligheten till en god utbildning som leder till jobb. I dag går för många från akademiska utbildningar till arbetslöshet eller ett yrke de inte har utbildat sig för. Så ska det inte vara.
En ny yrkesskola
Moderaterna vill införa en tvåårig yrkesskola som ett likvärdigt alternativ till högskoleförberedande utbildning. Utbildningen ska kunna vara mellan två och fyra år och korta utbildningar som snabbt leder till jobb ska kunna ersätta dagens introduktionsprogram.
Praktik för alla gymnasieelever
Moderaterna vill att alla gymnasieelever, oavsett program, ska erbjudas relevant praktik. Det ska ge fler möjlighet att prova yrken, få kontakt med arbetsmarknaden och underlätta framtida studie- och yrkesval.
Bättre studie- och yrkesvägledning
Moderaterna vill stärka studie- och yrkesvägledningen så att fler unga får kunskap om arbetsmarknadens behov och bättre förutsättningar att göra välgrundade utbildningsval.
Vi står inför ett vägval
Sverige står inför ett vägval. Ska vi fortsätta satsa på fler vägar till ett första jobb, praktik och yrkesutbildningar som faktiskt leder till anställning, eller ska vi återgå till en politik som premierar bidrag och passivitet framför tidig kontakt med arbetslivet?
För Moderaterna är svaret tydligt. Unga ska mötas av fler dörrar in i arbetslivet, inte fler hinder. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga gör det billigare för företag att ge en ung person sin första chans, och satsningarna på sommarjobb och SAO-jobb ger fler ett tidigt CV att bygga vidare på. Samtidigt vill vi reformera utbildningssystemet i grunden, med en tvåårig yrkesskola och praktik för alla gymnasieelever, så att fler unga går från skola till jobb i stället för från skola till arbetslöshet.
Mot detta står en farlig vänstersväng där fokus riskerar att flyttas från arbete och egen försörjning till bidrag och offentligt finansierade lösningar. Vänsterpartiernas politik riskerar att försvaga arbetslinjen, öka bidragsberoendet och göra det svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden.
Valet 2026 handlar om vilken väg Sverige ska ta för sina unga. När fler unga får sitt första jobb, sin första praktikplats och sin första lön blir hela Sverige starkare, rikare och tryggare för framtiden.
Frågor och svar
Enligt Socialdemokraterna är var fjärde ung är arbetslös, dessutom är många akademiker arbetslösa. Är inte det alarmerande?
Det hade varit alarmerande om det gav en rättvis bild av verkligheten. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar låg ungdomsarbetslösheten (15–24 år) på 24 procent under första kvartalet 2026. Men mer än hälften av denna grupp är heltidsstuderande som också söker jobb, till exempel extraarbete vid sidan av studier, unga som väntar på att börja ett nytt sommarjobb eller som nyss kommit hem från en resa.
Ett mer rättvisande mått är NEET (personer som varken arbetar, studerar eller utbildar sig). Enligt regeringens senaste redovisning låg andelen NEET-ungdomar i Sverige på 4,6 procent fjärde kvartalet 2025, vilket är den näst lägsta nivån i EU. Motsvarande EU-genomsnitt var 9 procent.