Torbjörn Rosdahl

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning lämnar nu ett förslag på hur ett vårdval ska kunna skapas för specialisttandvård till barn och unga. Syftet är att öka effektiviteten och ge fler vårdgivare att välja på. Beslut fattas av Hälso- och sjukvårdsnämnden den 1 december. Om ett vårdval införs för specialisttandvård för barn- och unga kan patienten eller vårdnadshavaren tillsammans med remitterande allmäntandläkare välja vilken specialisttandläkare man vill gå till. I och med auktorisationen räknar förvaltningen med att det kommer att bli fler vårdgivare att välja på. Sedan tidigare har tandreglering för barn organiserats som ett vårdval. Det har fått effekten att fler specialister inom tandreglering har tillkommit och fler behandlingar har utförts samtidigt som kvaliteten har bibehållits. Förvaltningen hoppas nu att samma effekt ska kunna ses på den övriga specialisttandvården för barn och unga. Kostnaden för ungas specialisttandvård är idag 55 miljoner kronor. För att genomföra förslagen i samband med att vårdvalet införs behövs ytterligare ca 10 miljoner kronor till specialisttandvård för barn enligt förvaltningens beräkningar. Regelboken som ligger till grund för auktorisationen ska, om den antas, gälla från mars i 2010, vilket innebär att det också blir den första möjliga dagen för en auktorisation av specialisttandläkare. I tjänstemännens underlag ingår också ett system för noggrann uppföljning av verksamheten. Bland annat måste man noga följa att kostnaderna för verksamheten ligger inom ramarna.

Den 27 nov. skrev  finansminister Anders Borg och kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell på DN:s debattsida om det svenska EU-ordförandeskapets huvudprioriteringar. Denna vecka har EU:s finansministrar ett avgörande möte i Bryssel. Sveriges ambition är att det då ska fattas beslut om inrättandet av nya tillsynsmyndigheter som ska följa enskilda banker och på EU-nivå utöva tillsyn över bank-, värdepappers- och försäkringssektorn.

Det svenska EU-ordförandeskapet har ägnat stor kraft åt att finna vägar framåt mot ökad stabilitet. Behovet av nya och vassare regler och institutioner har stått i centrum. Vi har bland annat arbetat för ökad reglering och inrättandet av nya kraftfulla europeiska finansmarknadsövervakare som ska motverka uppkomsten av nya kriser. Steg för steg har också viktiga framsteg nåtts:

• Bättre och effektivare finansmarknadsreglering. Genom nya myndigheter med tydliga uppdrag ska EU möta en allt mer internationell bankverksamhet samt minska risken för obalanser och kriser som drabbar hushåll och företag.
  
• Gränsöverskridande övervakning av de finansiella systemen. Ett gemensamt s.k. ”systemriskråd” inrättas för att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet.
  
• Nya europeiska regler för kapitaltäckning. Dessa gör bankerna mer motståndskraftiga mot förluster i dåliga tider samt minskar risken för att hushåll och företag drabbas av att kreditförsörjningen stryps.
  
• Stopp för en osund bonuskultur. Enighet har nåtts om nya gemensamma regler som främjar ansvar för en långsiktigt sund och hållbar utveckling i bankerna. Enskilda personers berikande av sig själva ska inte få ske på bekostnad av samhället och dess stabilitet.
  

Nyss fick jag en genomgång av olika möjligheter att se över kommunens organisation. I god tid före valet 2010 skall den vara godkänd så vi vet vilka politiska uppdrag som finns efter valet. Syftet med översynen är att politikerna skall få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag. 196 av 200 förtroendevalda är fritidspolitiker. Därför vill vi underlätta det politiska arbetet så det blir möjligt att kombinera familj, arbete och politik. Jag hoppas vi kan nå en så bred överenskommelse som möjligt över partigränserna under våren.

- Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.

- Jobb- och utvecklingsgaranti med individuellt utformade åtgärder.

- Ökning av antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskola.  

- Jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.  

I dag har Alliansregeringen gemensamt nominerat Cecilia Malmström till ny kommissionär. Cecilia Malmström har förutom erfarenhet av att vara statsråd också en lång erfarenhet från Europaparlamentet. Hennes erfarenheter och kunskap bäddar för en stark svensk och borgerlig röst i kommissionen. För första gången sedan Sverige blev medlemmar i EU får Sverige nu en borgerlig kommissionär. Att Sverige också fortsätter traditionen med kvinnliga kommissionärer är väldigt bra.

På torsdag tas nästa beslut i processen att utse EU:s nya ledarskap. Vid det informella toppmötet ska medlemsländerna enas om en permanent ordförande för Europeiska rådet, en hög representant för EU:s utrikes- och säkerhetsfrågor samt en generalsekreterare för det sekretariat som bistår EU:s ministerråd.

Efter det kommer en ny kommission och kommissionens ordförande att utses. Det är också först då vilken portfölj den svenske kommissionären kommer att ansvara för.

Att tre nya poster utses nu beror på att Lissabonfördraget godkänts av alla medlemsländer.

Lissabonfördraget har varit en av de stora frågorna som Sverige har hanterat under sitt ordförandeskap i EU. Att fördraget nu träder i kraft har stor betydelse för hur EU fungerar. Det nya fördraget ger EU effektivare beslutsvägar, ökad öppenhet, bättre möjligheter till utvidgning samt större inflytande för nationella parlament. Lissabonfördraget förbättrar förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik.

Vi går nu in i EU-ordförandeskapets sista period. Framför oss har vi klimattoppmötet i Köpenhamn, som har varit ordförandeskapets andra stora fråga. Köpenhamnsmötet kommer inte att vara slutstationen för nästa globala klimatavtal. Förhoppningarna på mötet är att alla världens ledare enas om en bred och kraftfull överenskommelse.

Alliansregeringen har genomfört en stor och viktig reform av sjukförsäkringen.

Grunden i sjukförsäkringsreformen är:

– Kortare väg till ett friskare liv

– Från passiva till aktiva åtgärder

– Sjukskrivna människor ska våga försöka arbeta – och arbetsgivare vilja anställa

Utgångspunkten för den genomförda reformen är att bryta utanförskapet. Arbetslinjen, trygghet och att alla som kan arbeta förtjänar ett jobb är även fortsatt utgångspunkten för politiken. Nedan sammanfattas de tre viktigaste argumenten för en aktiv sjukförsäkringspolitik.  

Konflikten med Socialdemokraterna handlar om att hänvisa människor till att vara sjuka eller att hjälpa människor tillbaka till jobb. När alliansen vann valet kännetecknades sjukförsäkringen av långa och passiva ersättningar som få människor som gick tillbaka till jobbet. Skälet var att någon rehabilitering eller jobbförberedande insatser inte sattes in.

Under Socialdemokraternas tid vid makten förtidspensionerades 140 personer om dagen. I dag lämnar 50 personer förtidspensioneringen varje dag. Antalet sjukförsäkrade har sedan 2006 minskat med hälften från 200 000 till 100 000 människor. Varje människa som går till arbete är en vinst såväl för den enskilda som för samhället.     

Det är bra att känna till att Socialdemokraterna nu har accepterat stora delar av sjukförsäkringsreformen. Det innebär att deras argumentation kring en utförsäkringskedja inte är hållbar.   

1. Vi skapar fler och kortare vägar tillbaka till jobb

- Tydlighet och förutsägbarhet för den sjukskrivne. För att bryta långa och passiva sjukskrivningar införs en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter och avstämningar av arbetsförmågan.

- Rehabiliteringsgarantin ger kortare vägar till ett friskare liv. Bara i år (2009) beräknas 30 000 sjukskrivna få vård och behandling tack vare garantin.

- Ingen ska fastna i sjukskrivning. 2,5 år med sjukpenning är gränsen. Därefter får den som inte direkt kan ta ett arbete får rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen.

- Alla ska mötas utifrån sina egna förutsättningar. Det individuella behovet styr vilka åtgärder man får del av.

2. Alla förtjänar möjligheten till ett jobb, utifrån sina förutsättningar

- Vi vill att arbetsgivare ska våga anställa. Därför har vi infört nyfriskjobb som minskar arbetskraftskostnaden för den som varit sjukskriven.

- Fler ska våga försöka. Vi har gett förtidspensionärer möjligheten att gå tillbaka till jobb, studier eller ideellt arbete utan att förlora ersättningen. De få men viktiga timmarna när kroppen ger medhåll ska uppmuntras.

- Arbetsgivare som anställer en förtidspensionär slipper betala sjuklön under sjukskrivningens två första veckor.

- Ibland kan ett nytt jobb vara lösningen på en sjukskrivning. För att öka möjligheten till nytt arbete har infört en rätt till tjänstledighet för att pröva ett nytt arbete för sjukskrivna.

3. Trygghet är en självklarhet

- Är du så sjuk att du aldrig kan arbeta ska du få permanent sjukersättning. Men vi kan inte acceptera att du inte får en chans eller möjlighet att ta dig tillbaka.

- Vi ska ha ordning och reda i systemen. Är du så sjuk att du inte kan arbeta ska du ha ersättning från sjukförsäkringen. Är du arbetslös ska du ha a-kassa och stöd hos arbetsförmedlingen.

- Människor i behov av stöd från samhället ska inte utförsäkras från trygghetssystemen. Människor kan däremot omförsäkras från sjukförsäkring till aktivitetsstöd eller arbetslöshetskassa.

Migrationsminister Tobias Billström har idag presenterat vilka åtgärder regeringen planerar att vidta för att förbättra mottagandet av de ensamkommande barnen. I nuläget väntar runt 500 barn på att få en mer varaktig placering under sin asyltid, och det är därför viktigt att fler kommuner ställer upp och erbjuder de ensamkommande barnen boende och omvårdnad.

Regeringen kommer nu att ta initiativ till en översyn av hela systemet för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Utgångspunkten är hur kommunerna ska kunna ta ett större ansvar än de gör idag. Utredningen ska belysa alla eventuella problem på området och komma tillbaka med förslag som även kan inbegripa lagstiftning. Frågor om ersättningarnas utformning, huvudmannaskap, och tillsynsfrågor kommer att ingå i utredningens uppdrag.

Det kan även finnas skäl att se om de rutiner som finns för ersättningar och utbetalningar är för administrativt krångliga och om det går att förenkla så att kommuner inte tvekar att ta emot av det skälet.

Regeringen kommer att utse en koordinator för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Denna person kommer att vara f.d. landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson. Han har god erfarenhet av dessa frågor från sitt tidigare uppdrag som landshövding. Koordinatorns uppgift blir att i aktiv dialog med landets kommuner tillse att antalet platser i kommunerna snabbt ökar så att akuta problematiken löses. Björn Erikssons uppdrag kommer också att innefatta en fortgående analys av anledningarna till att kommunerna tackat nej. Uppdraget ska genomföras i samråd med Migrationsverket.

- Det har blivit enklare att starta och driva företag genom bl a minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.

- Enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och möjligheten till säsongsanställning har återinförts.

- Forsknings- och innovationssatsning med nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.

- Minskade kostnader för att ha anställd personal, framförallt för unga.

- Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.

I en departementspromemoria till Finansdepartementet föreslås nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Allbolagen föreslås ersättas med en ny lag för kommunala bostadsaktiebolag som förtydligar att bostadsbolagen ska vara ett instrument för kommunerna att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och att bolagen ska agera enligt affärsmässiga principer.

- Detta är ett första steg mot en av de större bostadspolitiska reformerna på många år. Spelreglerna för bostadsmarknadens aktörer kommer tack vare de här förslagen att förbättras. Vi bedömer att förslagen i departementspromemorian innebär att vi kan ha en svensk modell för bostadspolitiken och att fastighetsägarnas anmälan om otillåtet statsstöd inte längre utgör ett hot. Att Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO deltagit i diskussionerna som lett fram till de här förslagen gör att vi kan räkna med att de nya reglerna kan komma gälla under en lång tid framöver vilket är bra för investeringarna i hyresrätter, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Förslagen i departementspromemorian kommer senare att sammanläggas med förslag om ändrade principer för hyressättningen som bereds på Justitiedepartementet till en gemensam lagrådsremiss.

Enligt förslagen i departementspromemorian ska ett kommunalt bostadsaktiebolag verka enligt affärsmässiga principer i allmännyttigt syfte för att främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

I departementspromemorian görs bedömningen att om en kommun väljer att inte i egen regi utföra en åtgärd enligt bostadsförsörjningslagen, bör uppdraget att utföra åtgärden lämnas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.

Bostadsförsörjningslagen föreslås förtydligas så att det av lagen uttryckligen framgår att kommunen har ett ansvar för att främja integration och social sammanhållning samt för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

Den nuvarande utdelningsbegränsningen för allmännyttiga bostadsföretag föreslås ersättas med en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Undantag görs dock bl.a.för medel som används för att genomföra åtgärder som vidtas med anledning av de föreslagna förtydligandena i bostadsförsörjningslagen.

I en departementspromemoria föreslår Finansdepartementet nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Allbolagen föreslås ersättas med en ny lag för kommunala bostadsaktiebolag som förtydligar att bostadsbolagen ska vara ett instrument för kommunerna att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och att bolagen ska agera enligt affärsmässiga principer.

- Detta är ett första steg mot en av de större bostadspolitiska reformerna på många år. Spelreglerna för bostadsmarknadens aktörer kommer tack vare de här förslagen att förbättras. Vi bedömer att förslagen i departementspromemorian innebär att vi kan ha en svensk modell för bostadspolitiken och att fastighetsägarnas anmälan om otillåtet statsstöd inte längre utgör ett hot. Att Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO deltagit i diskussionerna som lett fram till de här förslagen gör att vi kan räkna med att de nya reglerna kan komma gälla under en lång tid framöver vilket är bra för investeringarna i hyresrätter, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Förslagen i departementspromemorian kommer senare att sammanläggas med förslag om ändrade principer för hyressättningen som bereds på Justitiedepartementet till en gemensam lagrådsremiss.

Enligt förslagen i departementspromemorian ska ett kommunalt bostadsaktiebolag verka enligt affärsmässiga principer i allmännyttigt syfte för att främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

I departementspromemorian görs bedömningen att om en kommun väljer att inte i egen regi utföra en åtgärd enligt bostadsförsörjningslagen, bör uppdraget att utföra åtgärden lämnas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.

Bostadsförsörjningslagen föreslås förtydligas så att det av lagen uttryckligen framgår att kommunen har ett ansvar för att främja integration och social sammanhållning samt för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

Den nuvarande utdelningsbegränsningen för allmännyttiga bostadsföretag föreslås ersättas med en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Undantag görs dock bl.a.för medel som används för att genomföra åtgärder som vidtas med anledning av de föreslagna förtydligandena i bostadsförsörjningslagen.