Leif Gripestams nyhetsbrev nr 4 2010

Besök min blogg för uppdatering: http://gripestam.blogspot.com

Vänner,

Nyföretagandet ökar i Täby

I Nyföretagarcentrums årliga rankning av antalet nyregistrerade företag indelat per kommun ökade antalet nya företag i Täby med 6,2 procent under 2009. Detta innebär att Täby klättrade i Sverigerankingen från plats 11 till plats 5. Samtidigt minskar antalet nyregistrerade företag i Sverige med 8,3 procent, från 59 548 under 2008 till 54 619 under 2009.

Under förra året nyregistrerades 9 företag per 1000 invånare i Täby. Vid en jämförelse med de Stockholmskommuner som 2008 låg på 10 i topplistan är det bara i Täby som antalet företag ökade under förra året. En intressant notering är att Täby ligger i partiet med Solna som inte brukar vara direkt blygsam i sin marknadsföring som bygg- och företagskommun. Toppar rankingen gör Stockholm där det statades 12,9 företag per tusen invånare följd av Åre (10,6), Danderyd (9,5) och Solna (9,1).

Det är naturligtvis glädjande och ett styrkebesked att det startas så många företag i Täby trots global finanskris och lågkonjunktur. Vi har många kreativa och initiativrika invånare som ser möjligheter snarare än problem.

Täbys unga läser på högskolan

Högskoleverket har presenterat statistik över hur stor andel av 21- respektive 24-åringar per kommun som börjat läsa på högskolan under 2008. Täby intar tredjeplatsen i ett nationellt perspektiv i båda kategorierna. Före Täby ligger Danderyd och Lidingö. Bland 21-åringarna i Täby (födda -87) hade 49,5 procent inlett sina högskolestudier och bland 24-åringarna (födda -84) var motsvarande siffra 62,8 procent. Liksom i de flesta kommuner är det stor skillnad på män och kvinnor. Vid 24 års ålder hade 70,1 procent av kvinnorna och 56,3 procent av männen från Täby inlett studier på högskolan.

Sammantaget ligger Täby strax efter Lidingö där 64,7 procent av 24-åringarna börjat på högskolan. Som jämförelse kan också nämnas Danderyd 75,7 procent och Nacka (plats 4 totalt) 53,5 procent.

Som förklaringsmodell till den höga andelen högskolestudenter i Täby måste ju, likt övriga kommuner i toppen, nämnas att vi har en generellt hög utbildningsnivå bland våra invånare. Men Täby kommun har också arbetat intensiv för att öka konkurrensen och entreprenörskapet inom skolan genom en pådrivande och positiv inställning till friskolor. Konkurrensen har ökat kvaliteten inom både de kommunalt drivna skolorna och friskolorna. Att vi genomfört ett tydligt delegerat ansvar till varje kommunal rektor att genomföra våra mål inom skolan har också haft stor betydelse. Vi undviker politisk klåfingrighet.  

Utbetalning av extra kvalitetsresurser

I september 2009 beslutade alliansregeringen att ge ett tillfälligt konjunkturstöd till Sveriges kommuner och landsting. För Täbys del innebär det tillfälliga konjunkturstödet 47 miljoner. Av dessa skall 23,5 miljoner fördelas inom barn- och grundskolenämndens verksamheter.

Vid barn- och grundskolenämndens sammanträde i december 2009 fastställdes budget för 2010 och att utbetalning sker två gånger per år och beräknas på antal inskrivna barn/elever i verksamheterna per 1 februari och 1 september. Förskoleverksamhet, förskola och familjedaghem kommer exempelvis att få 2 000 kr/barn och år, grundskola skolår 1-5, 1 000 kr/elev och år och skolår 6-9, 2 000 kr/elev och år. Dessutom går drygt 3 miljoner till olika projekt med syfte att hitta nya arbetssätt/metoder för att fler ska lämna grundskolan med fullständiga betyg. Den första utbetalningen sker i samband med pengutbetalning i februari.

Jag vill gärna påminna om att Alliansens extra kvalitetssatsning för exempelvis förskolan innebär ett påslag med 2 procent under 2010. Detta ska ställa mot de krav som Folkpartiet lagt i sitt budgetalternativ och lärarfackets prioritering av förskolan. Vi får då följande tabell:

1.Alliansen, Moderaterna och Kristdemokraterna 2,0 (2 000 kr)?2. Folkpartiet och Socialdemokraterna 1,5 (1 500 kr)?3. Lärarfacken 0,7 (700 kr)

Trots att Folkpartiet endast vill höja nivån med 1,5 procent till förskolan innebär deras budgetalternativ att kommunen ska gå med underskott, att kommunen ska strunta i balanskravet och de finansiella målen. Resultatet av en sådan politik är onödiga skattehöjningar. Detta är allt annat än ansvarstagande.

Vänligen

Leif Gripestam (M)
Kommunstyrelsens ordförande

Detta inlägg är publicerad i Leif Gripestams nyhetsbrev. Du kan bokmärka länken. Följ alla kommentarer via RSS flödet för detta inlägg.

Lämna ett svar