Allt fler kommuner vill i dagsläget kunna öka tryggheten i olika områden genom trygghetskameror. Dessvärre råder inte kommunerna över frågan. Allmän kameraövervakning kräver tillstånd av Länsstyrelsen efter att kommunen yttrat sig. Det är kommunerna som tillsammans med lokal polis bäst kan avgöra om kameror är en bra trygghetsinsats eller inte. Därför bör beslut om kameraövervakning flyttas ner till kommunal nivå.

– Vi har dessvärre sett att trygghetskameror behövs vid allvarligare händelser. Solna har flera anläggningar där tryggheten skulle kunna öka med kameror. Vi ser bland annat ökad skadegörelse på våra skolor, något som skulle kunna stävjas med kameror istället för med inhyrda väktare som vi använder i dag och som är både dyrt och temporärt, säger Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande.

– Trygghetsfrågor av det här slaget hanteras bättre lokalt än hos en statlig myndighet. Regelverket behöver diskuteras kopplat till att läget är ett annat än när det skrevs. Trygghetskameror behövs både i förebyggande syfte men också om något händer. De är exempelvis alternativ till grannsamverkansbilar och liknande som blir allt mer populära då kameraövervakning i bostadsområden mer eller mindre är omöjligt att få till, avslutar Pehr Granfalk (M).

 

Regelverket i dag 

  1. Allmän kameraövervakning får – utan tillstånd – genomföras av:
  • Trafikverket för att övervaka trafik, fullgöra debitering av trängselskatt, trafikövervakning i tunnelsystem, för polisens hastighetsövervakning (”fartkameror”), övervakning av skyddsobjekt.
  • Kasinon för att stävja brott
  • Polis och/eller räddningstjänst för att avvärja en hotande olyckshändelse (max en månad utan tillstånd). Polis om det finns risk för allvarlig brottslighet som innebär fara för liv och hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom (max en månad utan tillstånd).

    2. Allmän kameraövervakning får – utan tillstånd, men efter anmälan – genomföras av:

  • Bank, kreditmarknadsföretag, postkontor vid in- och utgångar, samt vid betalautomater (uttagsautomater). Kameran måste vara fast och syftet att förebygga eller avslöja brott.
  • En butik om syftet är att förebygga eller avslöja brott, kameran är fast monterad, den ”bevakar” in- och utgångar samt kassaområdet och det finns en skriftlig överenskommelse med facket/facklig representant om övervakningen.

Regelverket i morgon

I dag kan inte kommunen fatta beslut om trygghetskameror på allmän plats och bara i undantagsfall ger länsstyrelser tillstånd.

Lagstiftningen borde ändras så att kommunerna får befogenhet att, tillsammans med lokal polis, utan krav på tillstånd få besluta om övervakning av allmänna offentliga platser utomhus där det finns faktiska eller upplevda trygghetsproblem. Det bör gälla områden där allmänheten möter faktisk eller upplevd ökad risk att bli utsatt för brott och/eller trakasserier.

Slutligen borde kommunen utan tillstånd kunna starta kameraövervakning inne i byggnader som används för allmänna ändamål, till exempel skolor, bibliotek eller administrativa byggnader (exempelvis socialförvaltningar eller liknande).

Tillsyn

Länsstyrelsen ska ha möjlighet att komma överens med kommuner om att lämna över tillsynen över all allmän kameraövervakning till kommunerna. Om det sker ska kommunerna, på samma sätt som Länsstyrelsen kan idag, med förelägganden och viten kräva att den som inte följer lag och föreskrifter rättar sig.