Bra svar på vår skrivelse "Vision – inte en enda Skarpnäcksunge rekryterad till kriminella nätverk"
Flera insatser finns på plats och andra är på gång fick vi veta av stadsdelsförvaltningen inför nämnden 25 januari 2024. De svarade då på vår skrivelse "Vision – inte en enda Skarpnäcksunge rekryterad till kriminella nätverk" som vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna lämnade in oktober förra året. Där frågade vi hur vår stadsdel ligger till med de förebyggande insatser som Socialstyrelsen rekommenderar för att förhindra unga att hamna i kriminalitet.
Prioritera insatser som har evidens
Anledningen till våra frågor är våldseskaleringen i Stockholmsområdet med flera av både brottsoffer och misstänkta förövare så unga som 13-15 år. Det är något som behöver motarbetas på alla nivåer i samhället. Ansvaret för att stoppa att unga rekryteras till kriminalitet ligger på kommunen stadsdelen, och vi Skarpnäck måste självklart göra allt vi kan – av sådant som vi vet ger resultat.
Det handlar om att vända normbrytande beteende
Gång på gång visar forskning att det inte är socioekonomi som orsakar att någon blir kriminell, utan svårigheter att följa regler, alltså normbrytande beteende. Bland andra av Cambridgeprofessorn Per-Olof Wikström och seniorprofessorn i Malmö, Marie Torstensson Levander, och i Brå-rapporten 2023:3 "Socioekonomisk bakgrund och brott, en kunskapsöversikt". Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse presenterade nyligen sin rapport om samverkansstruktur för arbete mot att barn och unga socialiseras och rekryteras in i gängkriminalitet, Bob – barn och unga i organiserad brottslighet. Socialstyrelsen lyfter i rapporten att det finns kunskap om vilka insatser som krävs för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott bland barn och som har starkt stöd i forskningen. Dessa insatser behöver användas i betydligt högre grad än vad som görs idag, menar Socialstyrelsen och rekommenderar fem insatser som de anser att varje socialtjänst bör erbjuda. De utmärks bland annat av att de är strukturerade, inriktade mot specifika riskfaktorer, beteende- och färdighetsorienterade samt oftast inkluderar både barn och föräldrar.
Med vår skrivelse ville vi säkerställa att stadsdelen både använder de åtgärder som forskningen rekommenderar, och att den lokala politiken underlättar för socialtjänsten att genomföra dem.
Stadsdelsförvaltningen arbetar med flera insatser
Skarpnäck har sedan många år ett väl utbyggt preventivt arbete, men när våldet går ner i åldrarna samtidigt som forskningen går framåt, behövs ett helhetsgrepp och ett omtag som kopplar till senaste råd från Socialstyrelsen. Därför är Skarpnäcks stadsdelsförvaltning som en av sex stadsdelar i Stockholm med i en så kallad samverkanspilot tillsammans med Socialstyrelsen, SKR och RSS Stockholms län. Syftet är att göra det enklare att använda det kunskapsstöd som Socialstyrelsen tillhandahåller kring de rekommenderade insatserna för att motverka normbrytande beteende, och i förlängningen få någon eller några av dem på plats.
Bland de rekommenderade insatserna finns sedan tidigare föräldraskapsubildningen Komet för familjer med barn 3-11 år, men även en version 12-18 år för tonårsföräldrar. Komet omfattar elva träffar á 2,5 timme, vilket får anses som en omfattande insats.
Merparten av de färdighetsprogram som rekommenderas saknas i Skarpnäck, men det pågår arbete med att implementera ett sådant för de yngre barnen, "SNAP". Och för barn 12–17 år finns inom staden insatsen "BSFT" genom Framtid Stockholm hos socialförvaltningen, vilket Skarpnäck beställt vid fyra tillfällen de senaste två åren. Det finns också planer på att köpa in en utbildning för FFT, funktionell familjeterapi.
Att nå och skapa förtroende
Vi hade också frågor kring hur Skarpnäck arbetar med att skapa förtroende för socialtjänsten så att föräldrar tar emot hjälp och blir en konstruktiv part i de fall barnen uppvisar normbrytande beteende. Där svarar stadsdelsförvaltningen bland annat att familjer som erbjuds insats oftast tackar ja till erbjudandet. Den viktigaste åtgärden är att nå ut med korrekt information och få tillgång till familjers förtroende. Stadsdelsmammorna – som själva har erfarenhet av att vara ny i Sverige och talar olika språk – arbetar uppsökande för att sprida kunskap om hur samhället fungerar till kvinnor i sitt eget bostadsområde. De har under året startat upp ett kvinnofika som genomförs varannan torsdag i Brödkaveln i Bagarmossen och är mycket välbesökt. Dit bjuds ibland medarbetare från förvaltningens verksamheter in, som till exempel öppna förskolan eller samarbetsparter inom civilsamhället, för att informera målgruppen nyanlända och svara på frågor.
Insatser mot normbrytande beteende som Socialstyrelsen rekommenderar
För barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
• Föräldraskapsstöd – program för föräldrar för att bland annat stärka relationer och uppfostringsstrategier, bla Komet.
• Färdighetsträningsprogram – program för barn för att stärka förmågan till känsloreglering, problemlösning och socialt samspel. T ex SNAP (Stop Now And Plan).
För barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
• Strukturerad familjebehandling – program som syftar till att minska konflikter i familjen, stärka föräldrars uppfostringsstrategier och barnets prosociala beteende. T ex BSFT (Kort strategisk familjeterapi), FFT (Funktionell familjeterapi)
• Behandlingsteam runt barnet som är placerat i ett särskilt familjehem
• Strukturerad, individuell KBT-baserad beteende- och färdighetsträning
Socialstyrelsen har också en rekommendation om att inte använda konsekvensprogram av typen Scared Straight, då den visat sig ge motsatt effekt.