Hälso- och sjukvård
Svensk hälso-och sjukvård fungerar mycket bra, med avseende på medicinsk kvalitet, akut omhändertagande, ny medicinsk teknologi och användning av läkemedel. Bristerna handlar framför allt om långa vårdköer, väntetider och bristande tillgänglighet.
Den som är sjuk har rätt att snabbt få vård av hög kvalitet. Just nu står hundratusentals patienter
i kö och vården varierar beroende på var i landet man bor. Enligt Moderaterna ska patienten och
patientsäkerheten alltid sättas främst. Vi måste kapa de snabbt växande vårdköerna och säkerställa
att vården är jämlik, samt stärka äldreomsorgen och äldrevården.
Korta vårdköerna
Vårdskulden växte under den socialdemokratiska regeringen. Fyra av tio patienter har nu väntat
längre än lagstadgad tid på sin operation eller annan behandling.
- Tre av tio får vänta längre på sitt första besök i den specialiserade vården än de lagstadgade 90
dagarna. - Mer än vartannat barn får vänta längre än målsättningen på 30 dagar för ett första besök på BUP.
- Alla patienter ska få rätt vård av god kvalitet i tid – de ska inte behöva sitta månad efter månad i
vårdens väntrum. - Vårdskulden växte under Socialdemokraternas tid vid makten. När Socialdemokraterna lämnade makten var det endast 61,2 procent fick träffa specialistvården inom vårdgarantin på 90 dagar. Det är därmed nästan 4 av 10 personer som fick vänta för länge. 52,8 procent fick sin operation/åtgärd inom vårdgarantin på 90 dagar. Det var därmed nästan varannan person som behövde vänta för länge på sin operation. Endast 49,5 procent av barn och unga fick en första bedömning inom BUP inom 30 dagar, som man ska få enligt den förstärkta vårdgarantin. Mer än hälften av de barn och unga som sökte vård inom BUP fick därmed vänta för länge.
Moderaterna vill:
- Inrätta en nationell vårdförmedling som ska hjälpa patienter med lång väntetid att få vård i en
annan del av landet där det finns ledig kapacitet. - Stärka vårdens medarbetare, bland annat genom att förbättra arbetsmiljön och möjligheterna
till vidareutbildning – det behöver fler händer i vården som kan korta vårdköerna och avlasta
personalen. - Införa en lagstadgad vårdgaranti med innebörden att barn som mår psykiskt dåligt och behöver
stöd ska få det inom maximalt 15 dagar. Och inom ytterligare 15 dagar få den behandling som
behövs. För att sätta tryck på att denna garanti efterlevs ska möjligheter till kännbara sanktioner
och viten kopplas till.
Den moderatledda regeringen genomför:
- Inom ramen för samarbetet för Tidöavtalet har de första stegen mot en nationell vårdförmedling
påbörjats. Vårdförmedling ska hjälpa patienter med lång väntetid att få vård i en annan del av
landet där det finns ledig kapacitet. - Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Regeringen har gett Socialstyrelsen i
uppdrag att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. - Enligt regeringsförklaringen ska en lagstadgad vårdgaranti för barn med psykisk ohälsa införas.
- Den moderatledda regeringen ger ett tillskott på 1,5 miljarder kronor 2025 till prestationsbundna
insatser för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser. Tillsammans med omfördelade
medel ger det ett totalt tillskott om 5 miljarder kronor 2024 och 6,5 miljarder 2025. Syftet är att
förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården genom att korta vårdköer och väntetider samt
öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. Att medlen är prestationsbundna
betyder att regionerna kommer att behöva visa på konkreta resultat för att få ta del av dem.
Prioritera vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa
Arbetet kring kvinnors hälsa och sjukdomar har under lång tid varit eftersatt. På flera områden
finns därför kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande
symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får i stor uträckning billigare sjukvård än män. Forskning pekar på att även vid sjukdomar som drabbar både kvinnor och män, är vården inte jämlik. Kvinnor får senare diagnos, sämre tillgång till nya läkemedel och får vänta längre på behandling.
Moderaterna vill:
- Förbättra möjligheterna att ställa tidigare diagnoser. Det handlar bl.a. om digitala beslutsstöd och
strukturerade arbetssätt med till exempel riskprofilering.
Den moderatledda regeringen genomför:
- Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för en jämlik hälso- och
sjukvård med fokus på sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor, till
exempel migrän, endometrios och klimakteriebesvär. - Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för förlossningsvården.
Så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett multiprofessionellt team före, under
och efter förlossningen. - Totalt beräknas 1,6 miljarder avsättas per år 2024–2025 för området. Pengarna ska gå till
särskilda insatser för att stärka kvinnors hälsa samt mödrahälsovården och förlossningsvården
med det huvudsakliga målet att bidra till en jämställd vård. - Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och
kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld, i enlighet med Tidöavtalet. - Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i
hemmet, i enlighet med Tidöavtalet.
Prioritera cancervården och barncancervården
Väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling är långa inom svensk sjukvård. De skiljer sig även betydande mycket mellan regioner – var du bort spelar roll för vilken vård du får. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer är den vanligaste dödsorsaken i åldern 1–14 år. Samtidigt är det oerhört hoppfullt att ungefär 85 procent av alla barn i Sverige överlever sin cancer. Men sju av tio drabbas av komplikationer senare i livet.
Moderaterna vill:
- Införa en förstärkt vårdgaranti för cancerpatienter. Alla ska få sin cancervård i tid.
- Prioritera stödet till cancervården och barncancervården. Särskilda resurser ska varje år riktas till
barncancervården. - Ta fram en uppdaterad cancerstrategi som överensstämmer med aktuell cancerforskning.
Den moderatledda regeringen genomför:
- Inom ramen för Tidöavtalet ska regeringen genomföra satsningar på cancer- och
barncancervården, inklusive eftervård och rehabilitering. - Regeringen dubblerar satsningen på cancervården med ytterligare 500 miljoner per år fram
till 2026. Satsningen görs för att ge möjlighet till att genomföra en ambitionshöjning inom
cancervården och barncancervården, samt för att uppdatera den nationella cancerstrategin
inklusive barncancer. - Regeringen avsätter sedan tidigare 500 miljoner per år för åtgärder för en bättre cancervård samt
25 miljoner kronor fram till och med 2027 för att utrota livmoderhalscancer. Totalt avsätts därmed
1025 miljoner kronor per år till och med 2026 för att stärka cancervården. - Regeringen har tagit startskottet för framtidens cancerpolitik och arbetet för att utveckla och
förbättra den nationella cancerstrategin. - Regeringen kommer även parallellt med arbetet kring den nationella cancerstrategin att
fortsätta arbetet med riktade satsningar inom särskilda fokusområden. Som exempelvis aktiva
överlämningar mellan barncancervården och vuxencancervården, korta vårdköerna samt
förbättra samverkan kring och uppföljningen av rehabiliteringvården.
Förbättra omhändertagandet av de mest sköra och sjuka
Kroniska sjukdomar drabbas de allra flesta människor av med stigande ålder. Över åtta av tio
svenskar som fyllt 65 år har minst en kronisk sjukdom. Personer med minst två kroniska sjukdomar använder ungefär halva vårdens totala resurser och står för drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar. Den stora möjligheten till att förbättra kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården handlar därför om det samlade omhändertagandet av de mest sjuka.
Moderaterna vill:
- Införa en ordning med fast läkare och samordning av ett vårdteam för de mest sjuka patienterna –
oftast äldre, multisjuka med kroniska sjukdomar.
Den moderatledda regeringen genomför:
- Rätt till en fast läkarkontakt ska följas upp och hänsyn ska tas till demografiska skillnader, ska ses
över i enlighet med Tidöavtalet. - I enlighet med Tidöavtalet kommer regeringen se över möjligheten att anhöriga till långvarigt
sjuka ska ges stöd av en kontaktperson. En nationell anhörighetslinje som stöttar dygnet runt
ska finnas. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn. Personal som arbetar med barn ska ha
särskild utbildning i detta. - Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag som stärker kommunernas möjlighet
att säkra tillgången till läkare i den kommunala hälso- och sjukvården.