Med anledning av den senaste tidens artiklar om Järvalyftet så vill jag lämna mina reflektioner kring det arbetet.
Jag medger att vi inte har lyckats med allt, men vi har gjort många bra saker och på flera av våra prioriterade områden har vi nått framgång. Detta är möjligen inte lika spännande att förmedla som det är att peka på brister.
Innan jag bygger vidare på mitt resonemang vill jag framhålla att Järvalyftet pågått i fem år. Järvalyftet bygger på en långsiktighet då vi vet att arbetet med att öka sysselsättningen, göra de lokala skolorna allt mer attraktiva, stärka företagande och renovera miljonprogrammets fastigheter inte är något vi kan göra över en natt. Vi har sett flera tidigare projekt som haft den ambitionen, alla utan att åstadkomma en långsiktigt positiv utveckling i likhet med vad man hade hoppats.
Järvalyftet förutsätter att alla stadens förvaltningar och bolag jobbar mot samma mål. Varje nämnd och styrelse ansvarar sedan för att prioritera Järva inom ramen för sin verksamhet och budget. På så vis får vi en bättre långsiktighet och undviker projektinsatser. Därutöver har vi avsatt över 400 miljoner som syftar till att stärka arbetet i Järva. Det handlar t ex om att vara starthjälp för nya verksamheter som sedan ska inordnas i ordinarie verksamheter. Järvalyftet och satsningarna i området är dock så mycket större då Stockholms stad totalt investerar flera miljarder i utvecklingen av Järva.
Gällande Stockholmsutställningen så fanns det en politisk konsensus till en början. Inledande samtal påbörjades av före detta finansborgarrådet Annika Billström (S), men det landade senare inom ramen för Järvalyftets budget. Det fanns en vilja att återskapa tidigare stockholmsutställningar som satt Stockholm på kartan internationellt. Syftet med förstudien var att se hur man, på ett visionärt sätt, skulle kunna utveckla Järva och sätta området på kartan. Slutrapporten sammanföll dessvärre med den ekonomiska krisen 2008 och gjorde således finansieringen osäker. Planerna finns fortfarande och studien är fortfarande användbar. Jag anser att frågan om stockholmsutställningen lämpligen genomförs när fler av de fysiska upprusningarna och energieffektiviseringen av fastigheterna är mer på plats.
Järvalyftets övergripande mål är:
• Bra boende och mer varierad stadsmiljö
• Trygghet i vardagen
• Stärkt utbildning och bättre språkundervisning
• Fler jobb och ökat företagande
Bra boende och en mer varierad stadsmiljö
Arbetet för att uppnå detta mål har kommit långt. Förutom att flera större planarbeten påbörjas, bland annat Rinkebystråket, Rinkeby allé och kopplingar över fältet, så har även renoveringarna av miljonprogrammets fastigheter påbörjats. Tillsammans handlar det om investeringar i miljardklassen, enbart Svenska bostäder investerar över 10 miljarder på att rusta sina fastigheter i Järva. Men Svenska bostäder arbete är bredare än så. Inom ramen för sitt Järvalyft började man 2008 ett medvetet arbete med sin fastighetsförvaltning och sina hyresgäster i Järva. Genom dialog med de boende, bättre städning och renhållning, ökade ronderingar, höjd inomhustemperatur samt ett medvetet trygghetsarbete har man sett goda resultat. Det ledde bland annat till att bolaget år 2010 fick BRÅ:s nationella pris för sitt trygghetsarbete. Priser i all ära men det viktigaste är att ha nöjda hyresgäster – men även det målet har vi uppnått. Bolagets egna NKI (Nöjd kund index) visar på en mycket positiv utveckling inom bolagets bestånd i Järva. På fyra år har andelen nöjda hyresgäster ökat med över 15 procentenheter och ligger idag, inom de allra flesta områden, bättre än många av bolagens andra affärsområden. Här sticker Rinkeby ut – där har man gått från de mest missnöjda till de mest nöjda hyresgästerna inom hela Svenska bostäders bestånd. Detta på 4 år. Jag tror inget fastighetsbolag någonsin har sett en liknande uppgång på så kort tid.
Renoveringarna av miljonprogrammets fastigheter har påbörjats och har skett på de boendes villkor. Förutom den övergripande dialogen, dit alla järvabor bjöds in, har man även samråd i den enskilda fastigheten och hyresgästen har stort inflytande över den enskilda lägenheten. Vår utgångspunkt är att alla ska kunna återvända efter renoveringen samtidigt som vi ska kunna erbjuda hyresgästerna möjligheten att få en högre standard i olika steg med varierande hyra. Hittills har ingen av bolagets hyresgäster avböjt att flytta tillbaka till de renoverade lägenheterna på grund av att man inte har haft råd. Inte heller det vill medierna rapportera.
Samarbete och trygghet i vardagen
Som jag har framfört så har Järva utmaningar, där är det nog ingen som säger emot. Men inom flera områden gör vi också stora framsteg – ett av dem är samverkan och trygghet i vardagen. Sedan Järvalyftets påbörjades 2007 så har fastighetsägarna gått ihop och bildat en gemensam fastighetsägarförening, ett BID-samarbete har startat, Järvaandan med över 400 lokala medlemmar har skapat ytterligare en plattform för samarbete. Fastighetsägarsamarbetet har lett fram till gemensamma upphandlingar avseende t ex yttre skötsel, bevakning och säkerhetsskåp. Det har främst gynnat de boende i Järva. Som en intressant parentes kan jag nämna att under förra veckans skräpplockardagar så fanns det ett problem i Järva – det fanns, enligt våra lokala förvaltare, inget skräp att plocka upp. Många nyanställda inom förvaltningen av husen sker också lokalt, vilket ökar kvaliteten ytterligare.
Genom Järvaandan har olika aktörer hittat varandra och samarbeten skapats, bland medlemmarna finns bland annat bolag, stadens verksamheter, ideella föreningar och samfund. Stadsdelarna ansvarar för sms-kedjor där polis, fältare och goda krafter informeras om, när och i så fall var, oroligheter uppstår och kan då se till att befinna sig där i större utsträckning. Varje helg- och lovkväll anordnas utsättningsmöten där alla goda krafter får en lägesrapport från närpolisen som leder mötet. Järva ligger långt före både Göteborg och Malmö när det gäller samverkan mellan dessa aktörer. Resultaten syns bland annat i den anmälda brottsligheten under julloven som minskat med över 40% under de senaste 5 åren. I garage har andelen inbrott minskat med 75%.
Stärkt utbildning och bättre språkundervisning
Vi har en hög arbetslöshet på Järvafältet och vi har också många elever som går ut skolan utan behörighet till gymnasiet. Vill man stirra sig blind på siffror kan man också konstaterat att andelen behöriga elever har minskat sedan 2007. Bemödar man sig dock att istället titta bakom siffrorna så kan man se att många elever höjer sina betyg efter sommarskolor. Vi kan också se att utbudet av läxhjälp är betydligt mycket större i Järva än i andra delar av staden. Studier visar att elever som kommer till Sverige i tonåren behöver fyra-fem år på sig att hämta ikapp den kunskap som de gått miste om innan tiden i sitt nya land – det är naturligt och inget vi bara löser genom ett tillskott av resurser.
Skolan och sysselsättningen är två viktiga frågor. Att hänga ut Järvalärling som ett projekt där pengarna har kastats i sjön är felaktigt. Vi har investerat mycket i Järvalärling och resultatet har ännu inte fallit ut så väl som vi hade hoppats men verksamheten är i allra högsta grad fortsatt aktiv. Anledningen till att det inte fallit ut enligt planerna är att Järvalärling har fått ta emot en svårare grupp av ungdomar än vad de var beredda på initialt. Ungdomar som inte är redo att påbörja en utbildning och som också avbrutit sin utbildning i förtid. När detta visade sig så stoppades intaget men nyligen öppnades utbildningen igen med nya matchningsmetoder från stadens förvaltningar. Nu föregås utbildningen av enskilda samtal för att se om personen i fråga kan anses redo för att påbörja denna typ av lärlingsutbildning. På så vis hoppas vi på bättre resultat och träffsäkerhet.
Fler jobb och ökat företagande
Genom jobbtorgen, som invigdes i januari 2008, har vi haft många som gått från ekonomiskt bistånd till egen försörjning. Idag finns det sju jobbtorg i hela staden och av dessa är inte mindre än tre placerade i Järva.
Därutöver har vi sedan 2008 avsatt pengar så att alla gymnasieungdomar i stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista får möjligheten till sommarjobb. Förra året resulterade det i närmare 1500 arbetstillfällen under sommarlovet. Sommarjobb ger dels ungdomarna en meningsfull sysselsättning samtidigt som det genererar erfarenheter och ett första steg in på arbetsmarknaden. Dessutom gör de ett bra jobb.
Vi har även, inom ramen för de 200 miljonerna, avsatt pengar till socialt företagande. En av de organisationerna som bedrivit social företagande är Spång blå band, som genom stöd från Järvalyftet har de idag över 90 anställda och har ambitioner på att utöka sin verksamhet ytterligare.
Styrgruppen
Sist men inte minst kan jag inte låta bli att kommentera styrgruppen och hur den har fungerat. Sanningen är att den inte har fungerat, i huvudsak beroende på att intresset från oppositionen varit minst sagt begränsat. Styrgruppen består av en representant från varje parti och fattar inte beslut, utan ska i sin beskrivning tillse att järvalyftet (och ytterstadsarbetet i stort) följer utsatta mål inom varje aktuell förvaltning eller bolag. Nu har vi en styrgrupp på plats och ambitionen är att hitta arbetsformer för denna. Det ter sig därför mycket provocerande att Tomas Rudin går ut i Svenska Dagbladet och kritiserar styrgruppen och kallar det för Moderaternas lekstuga. Jag hade kunnat ta Rudin på allvar om han hade varit delaktig på det möte till vilket han refererar. Faktum är att Rudin må ha varit på mötet rent fysiskt under delar av mötet, men det faktiska intresset bestod i hans telefon snarare än den information som styrgruppen gavs – vilket irriterade fler än undertecknad.
Att begära ut handlingar är inte fel, men att Tomas Rudin nu vill gå igenom de ärenden han och hans företrädare redan haft för påseende under åren, känns inte så framåtsyftande.
Jag tycker det är oförskämt, inte minst mot de hundratals tjänstemän och andra som jobbar i organisationen och dagligen arbetar för ett bättre Järva. Dessutom bidrar det knappast till att få en fungerande styrgrupp.
/Joakim
