Författararkiv: Lundqvist Charlotte

Trygga Tensta

I gårdagens DN gick det att läsa att Tensta är om otryggheten i stadsdelen, det baseras på en undersökning som presenterades av Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet med studien är att få en bättre bild av hur tryggheten ser ut i några av Sveriges socialt utsatta områden och den är genomförd i 15 stadsdelar som regeringen valt ut att ingå i satsningen URBAN15.

Studien visar på stora skillnader mellan stadsdelarna samt att Tensta och Rinkeby hamnar högt upp på gällande otrygghet i jämförelse med de andra stadsdelarna som ingår i undersökningen. Att människor som bor i dessa stadsdelar upplever en otrygghet är något som vi ska ta på allvar. Redan idag pågår ett omfattande arbete i syfte att förbättra tryggheten i dessa stadsdelar. Förutom att utveckla den fysiska miljön så har berörda aktörer nu en plattform för samarbete genom Järvaandan. Det har gett resultat, bland annat har den anmälda brottsligheten under julloven minskat med 43 % på fem år. Därutöver så genomför Stockholms stad en egen, stadsövergripande trygghetsmätning. I de trygghetsmätningar, som följs över tid, kan vi exempelvis se att andelen som är oroliga för att utsättas för brott har sjunkit i Tensta, något som är positivt. Att kunna utvecklingen över tid är också viktigt när man sätter bilder av verkligheten.

Även om undersökningar likt denna är viktiga för att belysa problem så måste det sättas i relation till annat. Det är lätt att måla ut exempelvis Tensta som ett otryggt område utan att exempelvis jämföra med innerstaden eller andra stadsdelar med en bättre bildsättning. I undersökningen jämförs stadsdelar från hela landet som valts ut av regeringen. Genom att göra en bredare jämförelse ges också möjlighet att få en mer nyanserad bild av verkligheten, detta är viktigt för att kunna möta utmaningarna på rätt sätt.

/Charlotte

Invigning av Tensta Parkour

Idag invigde Joakim, tillsammans med Spånga-Tensta stadsdel, GIH och Adam Tensta, Tensta Parkouranläggning.
Därmed är Sveriges första specialdesignade parkouranläggning invigd. Parken är en av flera satsningar som Stockholms stad gör under jubileumsfirandet av OS 1912.

Anläggningen är ett samarbete mellan Spånga-Tensta sdf, GIH samt Stockholm Parkour Academi men finansieras genom Järvalyftet. Upprustningen av Nydalsparken (i vilken anläggningen ligger) har pågått sedan 2008 och är nu äntligen klar.

Vår förhoppning är att Parkouranläggningen ska bidra till att fler människor besöker Tensta och upptäcker de positiva saker som finns i området. Vi tror att detta kommer till att sätta Tensta på kartan.

/ Charlotte


Angående Järva

Med anledning av den senaste tidens artiklar om Järvalyftet så vill jag lämna mina reflektioner kring det arbetet.

Jag medger att vi inte har lyckats med allt, men vi har gjort många bra saker och på flera av våra prioriterade områden har vi nått framgång. Detta är möjligen inte lika spännande att förmedla som det är att peka på brister.

Innan jag bygger vidare på mitt resonemang vill jag framhålla att Järvalyftet pågått i fem år. Järvalyftet bygger på en långsiktighet då vi vet att arbetet med att öka sysselsättningen, göra de lokala skolorna allt mer attraktiva, stärka företagande och renovera miljonprogrammets fastigheter inte är något vi kan göra över en natt. Vi har sett flera tidigare projekt som haft den ambitionen, alla utan att åstadkomma en långsiktigt positiv utveckling i likhet med vad man hade hoppats.

Järvalyftet förutsätter att alla stadens förvaltningar och bolag jobbar mot samma mål. Varje nämnd och styrelse ansvarar sedan för att prioritera Järva inom ramen för sin verksamhet och budget. På så vis får vi en bättre långsiktighet och undviker projektinsatser. Därutöver har vi avsatt över 400 miljoner som syftar till att stärka arbetet i Järva. Det handlar t ex om att vara starthjälp för nya verksamheter som sedan ska inordnas i ordinarie verksamheter. Järvalyftet och satsningarna i området är dock så mycket större då Stockholms stad totalt investerar flera miljarder i utvecklingen av Järva.

Gällande Stockholmsutställningen så fanns det en politisk konsensus till en början. Inledande samtal påbörjades av före detta finansborgarrådet Annika Billström (S), men det landade senare inom ramen för Järvalyftets budget. Det fanns en vilja att återskapa tidigare stockholmsutställningar som satt Stockholm på kartan internationellt. Syftet med förstudien var att se hur man, på ett visionärt sätt, skulle kunna utveckla Järva och sätta området på kartan. Slutrapporten sammanföll dessvärre med den ekonomiska krisen 2008 och gjorde således finansieringen osäker. Planerna finns fortfarande och studien är fortfarande användbar. Jag anser att frågan om stockholmsutställningen lämpligen genomförs när fler av de fysiska upprusningarna och energieffektiviseringen av fastigheterna är mer på plats.

Järvalyftets övergripande mål är:

• Bra boende och mer varierad stadsmiljö
• Trygghet i vardagen
• Stärkt utbildning och bättre språkundervisning
• Fler jobb och ökat företagande

Bra boende och en mer varierad stadsmiljö
Arbetet för att uppnå detta mål har kommit långt. Förutom att flera större planarbeten påbörjas, bland annat Rinkebystråket, Rinkeby allé och kopplingar över fältet, så har även renoveringarna av miljonprogrammets fastigheter påbörjats. Tillsammans handlar det om investeringar i miljardklassen, enbart Svenska bostäder investerar över 10 miljarder på att rusta sina fastigheter i Järva. Men Svenska bostäder arbete är bredare än så. Inom ramen för sitt Järvalyft började man 2008 ett medvetet arbete med sin fastighetsförvaltning och sina hyresgäster i Järva. Genom dialog med de boende, bättre städning och renhållning, ökade ronderingar, höjd inomhustemperatur samt ett medvetet trygghetsarbete har man sett goda resultat. Det ledde bland annat till att bolaget år 2010 fick BRÅ:s nationella pris för sitt trygghetsarbete. Priser i all ära men det viktigaste är att ha nöjda hyresgäster – men även det målet har vi uppnått. Bolagets egna NKI (Nöjd kund index) visar på en mycket positiv utveckling inom bolagets bestånd i Järva. På fyra år har andelen nöjda hyresgäster ökat med över 15 procentenheter och ligger idag, inom de allra flesta områden, bättre än många av bolagens andra affärsområden. Här sticker Rinkeby ut – där har man gått från de mest missnöjda till de mest nöjda hyresgästerna inom hela Svenska bostäders bestånd. Detta på 4 år. Jag tror inget fastighetsbolag någonsin har sett en liknande uppgång på så kort tid.

Renoveringarna av miljonprogrammets fastigheter har påbörjats och har skett på de boendes villkor. Förutom den övergripande dialogen, dit alla järvabor bjöds in, har man även samråd i den enskilda fastigheten och hyresgästen har stort inflytande över den enskilda lägenheten. Vår utgångspunkt är att alla ska kunna återvända efter renoveringen samtidigt som vi ska kunna erbjuda hyresgästerna möjligheten att få en högre standard i olika steg med varierande hyra. Hittills har ingen av bolagets hyresgäster avböjt att flytta tillbaka till de renoverade lägenheterna på grund av att man inte har haft råd. Inte heller det vill medierna rapportera.

Samarbete och trygghet i vardagen
Som jag har framfört så har Järva utmaningar, där är det nog ingen som säger emot. Men inom flera områden gör vi också stora framsteg – ett av dem är samverkan och trygghet i vardagen. Sedan Järvalyftets påbörjades 2007 så har fastighetsägarna gått ihop och bildat en gemensam fastighetsägarförening, ett BID-samarbete har startat, Järvaandan med över 400 lokala medlemmar har skapat ytterligare en plattform för samarbete. Fastighetsägarsamarbetet har lett fram till gemensamma upphandlingar avseende t ex yttre skötsel, bevakning och säkerhetsskåp. Det har främst gynnat de boende i Järva. Som en intressant parentes kan jag nämna att under förra veckans skräpplockardagar så fanns det ett problem i Järva – det fanns, enligt våra lokala förvaltare, inget skräp att plocka upp. Många nyanställda inom förvaltningen av husen sker också lokalt, vilket ökar kvaliteten ytterligare.

Genom Järvaandan har olika aktörer hittat varandra och samarbeten skapats, bland medlemmarna finns bland annat bolag, stadens verksamheter, ideella föreningar och samfund. Stadsdelarna ansvarar för sms-kedjor där polis, fältare och goda krafter informeras om, när och i så fall var, oroligheter uppstår och kan då se till att befinna sig där i större utsträckning. Varje helg- och lovkväll anordnas utsättningsmöten där alla goda krafter får en lägesrapport från närpolisen som leder mötet. Järva ligger långt före både Göteborg och Malmö när det gäller samverkan mellan dessa aktörer. Resultaten syns bland annat i den anmälda brottsligheten under julloven som minskat med över 40% under de senaste 5 åren. I garage har andelen inbrott minskat med 75%.

Stärkt utbildning och bättre språkundervisning
Vi har en hög arbetslöshet på Järvafältet och vi har också många elever som går ut skolan utan behörighet till gymnasiet. Vill man stirra sig blind på siffror kan man också konstaterat att andelen behöriga elever har minskat sedan 2007. Bemödar man sig dock att istället titta bakom siffrorna  så kan man se att många elever höjer sina betyg efter sommarskolor. Vi kan också se att utbudet av läxhjälp är betydligt mycket större i Järva än i andra delar av staden. Studier visar att elever som kommer till Sverige i tonåren behöver fyra-fem år på sig att hämta ikapp den kunskap som de gått miste om innan tiden i sitt nya land – det är naturligt och inget vi bara löser genom ett tillskott av resurser.

Skolan och sysselsättningen är två viktiga frågor. Att hänga ut Järvalärling som ett projekt där pengarna har kastats i sjön är felaktigt. Vi har investerat mycket i Järvalärling och resultatet har ännu inte fallit ut så väl som vi hade hoppats men verksamheten är i allra högsta grad fortsatt aktiv. Anledningen till att det inte fallit ut enligt planerna är att Järvalärling har fått ta emot en svårare grupp av ungdomar än vad de var beredda på initialt. Ungdomar som inte är redo att påbörja en utbildning och som också avbrutit sin utbildning i förtid. När detta visade sig så stoppades intaget men nyligen öppnades utbildningen igen med nya matchningsmetoder från stadens förvaltningar. Nu föregås utbildningen av enskilda samtal för att se om personen i fråga kan anses redo för att påbörja denna typ av lärlingsutbildning. På så vis hoppas vi på bättre resultat och träffsäkerhet.

Fler jobb och ökat företagande
Genom jobbtorgen, som invigdes i januari 2008, har vi haft många som gått från ekonomiskt bistånd till egen försörjning. Idag finns det sju jobbtorg i hela staden och av dessa är inte mindre än tre placerade i Järva.

Därutöver har vi sedan 2008 avsatt pengar så att alla gymnasieungdomar i stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista får möjligheten till sommarjobb. Förra året resulterade det i närmare 1500 arbetstillfällen under sommarlovet. Sommarjobb ger dels ungdomarna en meningsfull sysselsättning samtidigt som det genererar erfarenheter och ett första steg in på arbetsmarknaden. Dessutom gör de ett bra jobb.

Vi har även, inom ramen för de 200 miljonerna, avsatt pengar till socialt företagande. En av de organisationerna som bedrivit social företagande är Spång blå band, som genom stöd från Järvalyftet har de idag över 90 anställda och har ambitioner på att utöka sin verksamhet ytterligare.

Styrgruppen
Sist men inte minst kan jag inte låta bli att kommentera styrgruppen och hur den har fungerat. Sanningen är att den inte har fungerat, i huvudsak beroende på att intresset från oppositionen varit minst sagt begränsat. Styrgruppen består av en representant från varje parti och fattar inte beslut, utan ska i sin beskrivning tillse att järvalyftet (och ytterstadsarbetet i stort) följer utsatta mål inom varje aktuell förvaltning eller bolag. Nu har vi en styrgrupp på plats och ambitionen  är att hitta arbetsformer för denna. Det ter sig därför mycket provocerande att Tomas Rudin går ut i Svenska Dagbladet och kritiserar styrgruppen och kallar det för Moderaternas lekstuga. Jag hade kunnat ta Rudin på allvar om han hade varit delaktig på det möte till vilket han refererar. Faktum är att Rudin må ha varit på mötet rent fysiskt under delar av mötet, men det faktiska intresset bestod i hans telefon snarare än den information som styrgruppen gavs – vilket irriterade fler än undertecknad.

Att begära ut handlingar är inte fel, men att Tomas Rudin nu vill gå igenom de ärenden han och hans företrädare redan haft för påseende under åren, känns inte så framåtsyftande.

Jag tycker det är oförskämt, inte minst mot de hundratals tjänstemän och andra som jobbar i organisationen och dagligen arbetar för ett bättre Järva. Dessutom bidrar det knappast till att få en fungerande styrgrupp.

/Joakim

Maa Terje Gunnarssons inlägg på DN-debatt.

På dagens DN-stockholmsdebatt skriver Terje Gunnarsson om den aktuella beståndsförsäljningen i Stockholm. Jag tycker dock att Terje Gunnarsson blundar för centrala delar i processen samtidigt som han slänger sig med direkta osaningar.

Först och främst tycker jag att det är väldigt tråkigt att Gunnarsson helt glömmer att kommentera att detta är långt ifrån en politisk agenda som de borgerligt styrda kommunerna driver. Så sent som tidigare i veckan meddelar Botkyrkabyggen, som ägs av S-styrda Botkyrka kommun, att de avser att sälja 1000 lägenheter i syfte att klara renoveringskostnader. Även Sigtunahem, som också är S-styrt, sålde så mycket som 20% av sitt hyresbestånd i höstas.

Därutöver påstår Gunnarsson indirekt att staden ska använda intäkterna för att täcka hål i den kommunala verksamheten. Försäljningen frigör resurser för investeringar inom bostadssektorn. De tre kommande åren har stadens bostadsbolag i uppdrag att investera över 15 miljarder kronor i nya bostäder och underlättar bostadsförsörjningen i Stockholm. Samtidigt står man inför omfattande upprustningar i miljonprogramsfastigheter på miljardbelopp. För att kunna genomföra allt detta måste bolagen frigöra resurser, bland annat genom försäljningar. Den aktuella försäljningen inbringar 2,5 miljarder till staden.

Sigtunahem och Sigtuna kommun deklarerade däremot att anledningen är att stoppa in pengarna i kommunens olika verksamheter, detta i likhet med vad Gunnarsson framhåller. Jag tycker därför att det är märkligt att Gunnarsson väljer att framhålla detta i sammanhanget när han pratar om Stockholms stad utan att ens nämna Sigtuna. Är banden så starka med socialdemokratin månne?

Därutöver vill jag även göra ett tillägg till Gunnarssons kommentar om att 40 000 allmännyttiga lägenheter har försvunnit under 2000-talet. Först och främst försvinner inte lägenheterna. De finns fortfarande till marknadens förfogande, trots att de inte är kommunala. Ungefär hälften har ombildats och hälften har sålts till privata fastighetsägare. I fallet där fastigheter sålts till privata fastighetsägare så har staden valt långsiktiga fastighetsförvaltare som har som affärsidé att förvalta hyresfastigheter. Sammantaget har Stockholms stad fått in tiotals miljarder tack vare försäljningarna och dessa kan nu investeras i stadens utveckling av t ex nya bostadsområden.

Terje Gunnarsson och Hyresgästföreningen vill gärna förmedla en bild att hyresrätten är på väg bort, men så är inte fallet. Idag har vi en fördelning i Stockholm där 54% är bostadsrätter och 46% är hyresrätter. Det är således en jämn fördelning, något som vi tycker är eftersträvansvärt. Dock finns det skillnader mellan stadsdelar, något som vi försöker balansera genom att bygga hyresrätter i områden med mycket bostadsrätter och vice versa. Att vi tycker hyresrätten fyller en viktig roll i den moderna storstaden visar vi genom att markanvisa fler hyresrätter än bostadsrätter under 2011.

Terje Gunnarsson avslutar med att det hela är skamligt. Möjligen är det skamligt att S-styrda Sigtunahem säljer sina bestånd för att undvika skattehöjningar. Stockholms stad bygger och utvecklar hyresrätten för reavinsterna så att nya stockholmare kan flytta till Stockholm. Terje Gunnarsson borde läsa på och återkomma när han har faktaunderbyggda argument.

/Joakim

Lokalt Poliskontor i Rinkeby

I måndags beslutade Polisstyrelsen i Stockholms län att öppna ytterligare ett lokalt poliskontor, det 28e i ordningen, denna gång i Rinkeby. Syftet med de lokala poliskontoren är att utveckla kontakter, skapa förtroende för polisen och ingripa mot brott. Arbetet inriktas särskilt mot ungdomar. Tanken är att främst arbeta synligt i området på de tider det behövs som mest.

De lokala poliskontoren syftar även till att skapa relationer till andra aktörer och goda krafter i området. I Järva har vi idag redan et gott samarbete inom ramen för Järva-andan. Omkring 400 medlemmar har anslutit sig och det är alltifrån Polisen till lokala föreningar, Stockholms stad men även stor företag som McDonald och Swedbank. Syftet med Järva-andan är att arbeta gemensamt med att utveckla Järva inom områden som t ex trygghet, företagsamhet och kultur. Med de nya poliserna hoppas vi kunna utveckla detta samarbete ytterligare.

Sedan tidigare finns det en närpolisstation i Rinkeby och ett lokalt poliskontor i Tensta. Det nya kontoret blir således en förstärkning av Närpolisområdet Södra Järva och kommer att invigas under hösten 2012.

/ Charlotte

Än har inga beslut fattats kring Husby strukturplan!

Det har på sista tiden florerat en rad rykten gällande Husby strukturplan, senast i raden är Per Wirtén mfl som skrev på DN debatt i fredags. Jag tycker det är olyckligt att man väljer att framställa det som att politikerna kör över husbyborna och att beslut redan är fattat. Så är inte fallet.

Först och främst är det viktigt att poängtera att alla remissinstanser fortfarande inte inkommit med sina remissvar. Vi har inte möjlighet att fatta något beslut innan alla remissvar har inkommit. Det är därför väldigt olyckligt att Per Wirtén m.fl. påstår att politikernas beslut står fast.

De två förslag som har gått ut på remiss är snarare att beakta som just två förslag och visioner, till vilka husbyborna och remissinstanser fick möjlighet att ta ställning och tycka till i de förlängda samråd som skett under hösten. Stadsbyggnadskontoret sammanställer alla remissvar inkommer och utifrån dessa ska vi ta ställning. Självfallet väger husbybornas åsikter tungt. Jag har varit väldigt tydlig med att om husbyborna vill ha kvar t ex trafikseparering så kommer vi ta hänsyn till det. Det finns inget egenvärde i att ta bort trafiksepareringen bara för att.

När vi fått ta del av remissammanställningen kommer förslaget att presenteras och innan dess skapar Per Wirtén m.fl. endast oro och förvirring med denna typ av debattartikel.

/ Joakim

Sist men inte minst…

.. vill jag belysa hyresgästföreningens agerande i samband med beståndsförsäljningarna. Hyresgästföreningen påstår sig vara en opolitisk organisation. Min uppfattning är dock den motsatta.

I samband med att socialdemokratiska Sigtunahem sålde en femtedel av sitt bestånd i höstas så kunde vi läsa följande på Terje Gunnarssons, hyresgästförenigens ordförande i Stockholm, blogg:

Tisdag 4 oktober. Metro. SR. Metro. SVT. Stockholmsmodellen. Sigtunahem.
Sigtunahem säljer en stor del av sitt bestånd av hyresrätter till Rikshem. Rikshem hette tidigare Dombron. Dombron hyr än så länge ut lägenheter i Uppsala, Västerås, Göteborg och Stockholm.

I Uppsala ingår Studentstaden i Dombrons fastighetsbestånd. Men bolaget planerar att etablera sig på fler orter runt om i Sverige. Nyligen köpte de en femtedel av Sigtunahems hyresbestånd, en affär på 1,7 miljarder kronor.”

Snarare ett konstaterande än ett ställningsantagande.

I samband med att gårdagens försäljning blev officiell kom följande kommentar från Terje:
”– Vi tycker givetvis att det är bedrövligt att de styrande politikerna i Stadshuset på detta sätt avsäger sig sitt ansvar för bostadsförsörjningen i Stockholm. För de hyresgäster som har valt att bo hos ett allmännyttigt bostadsbolag är det ett hårt slag att fastigheterna nu säljs ut till privata fastighetsägare. Dels har hyresgästerna större rätt till insyn i ett allmännyttigt bolag än i ett privat och dels har de allmännyttiga bolagen generellt högre servicenivå än de privata.”
Hela pressmeddelandet finns att läsa i sin helhet här:

Det är intressant att Sigtunahem sålde 20% av sitt bestånd medan Stockholms stad endast nu säljer 4% av sitt. Reaktionerna är väldigt olika och det finns en tydlig skillnad i hyresgästföreningens agerande. Detta trots att Sigtunahem och de kommunala bostadsbolagen i Stockholm säljer i precis samma syfte och till långsiktiga och stabila värdar. Jag tycker det är hög tid att hyresgästförening blir lika opolitiska som de påstår sig vara.

/ Joakim

Angående oppositions kommentarer

Jag vill ta tillfället i akt och kommentera oppositionens utspel i samband med beståndsförsäljningen igår.

”– Motivet till försäljningen uppges vara att finansiera fler bostadsbyggnadsprojekt. Att de kommunala bostadsbolagen i dagsläget inte bygger fler bostäder beror dock inte på brist på kapital utan på att det finns alltför få markanvisningar. Allmännyttans ekonomiska ställning är god och skälen till försäljningen är ideologiska, säger Karin Wanngård (S).”

Faktum är att försäljningen frigör stora resurser för investeringar inom bostadssektorn. Bostadsbolagen har fått i uppdrag att investera över 15 miljarder kronor i nya lägenheter de kommande åren. För att kunna göra detta samtidigt som alla lägenheter inom sk miljonprogramsfastigheter ska renoveras och staden gör omfattande investeringar i viktig infrastruktur krävs att man tillåter vissa försäljningar.

Bostadsbolagen har redan idag god ekonomi just på grund utav tidigare liknande affärer. Men med en investeringsvolym på 15 miljarder de kommande åren och dessutom med behov av investeringar för underhåll som uppgår till cirka 20 miljarder så behöver vi frigöra resurser till staden. De affärer som vi nu gör skapar ekonomiska möjligheter att möta investeringsbehovet sett över lång tid när de kommunala bolagen ska möta en historisk hög nivå nyproduktion de kommande tjugo åren för att svara mot bostadsefterfrågan i Sveriges främsta tillväxtregion. Naturligtvis måste det kombineras med fler markanvisningar, vilket vi också gör nu när vi ökat bostadsbyggandet med sikte på 100 000 nya bostäder fram till år 2030.

”- Med dagens utbredda bostadsbrist och den allt hårdare konkurrensen om bostäder som råder så är det oförsvarligt att fortsätta utförsäljningen av allmännyttan. Genom allmännyttan finns möjligheter för staden att styra hyresvillkoren så att nyinflyttade unga och arbetslösa kan få en bostad. Denna möjlighet minskar i och med försäljningen, säger Daniel Helldén (MP).”

Stockholms stad förmedlar idag fler lägenheter än på mycket länge via stadens bostadsförmedling. Detta beror främst på att antalet privata värdar som väljer att förmedla sina lägenheter via bostadsförmedlingen hela tiden ökar. Ett av villkoren för försäljningen har också varit att de nya hyresvärdarna ska lämna minst 50% av sina lediga lägenheter till stadens bostadsförmedling. Således är det fler lägenheter som kommer stockholmarna till dels, något som också inkluderar unga, nyinflyttade och arbetslösa.

I köpet villkoras också att de nya fastighetsägarna ska tillhandahålla försöks- och träningslägenheter i samma utsträckning som vid köpet. På så sätt tillser vi den typen av kategoribostäder kommer stockholmarna till del på samma sätt som tidigare.

Även hyresnivåerna är värda att kommentera. I Sverige är det inte möjligt för hyresvärdar att sätta den hyra de önskar, utan förhandlingar sker med hyresgästföreningen, detta gäller oavsett om det är en privat eller kommunal värd. I samband med höstens beståndsförsäljning till Primula byggnads AB i Söderort oroades många över att hyrorna skulle höjas kraftigt. Utfallet av årets hyresförhandling blev dock att Svenska bostäder fick igenom en större hyresökning än Primula byggnads ab.

– ”Genom att sälja hela beståndet i en stadsdel till en annan aktör ökar inte på något sätt valfriheten i området för de boende. Snarare minskar den då möjligheten att söka bostäder i den attraktiva internkön försvinner, Säger Daniel Helldén (MP).”

Internkön är i sig en fråga som förtjänar ett eget blogginlägg. Först och främst vill jag påpeka att de boende i de aktuella fastigheterna har tillgång till den interna bostadskön fram till den 30 september. För den som väljer att byta lägenhet får dessutom behålla sina ködagar i internkön. Detta för att de som sedan tidigare funderat på att flytta ska ges den möjligheten.

”Det är tydligt att alliansen inte vill ha några allmännyttiga bostäder kvar. Det är dags att tala klarspråk om detta. Familjebostäders vice ordförande Ann-Margarethe Livh (V).”

Alliansen är måna om allmännyttan men tycker samtidigt att det är viktigare att vara goda förvaltare än att tillhandahålla stora bestånd. Vi har idag flera seriösa och bra privata fastighetsägare i Stockholms stad. Dessa bolag vill äga och långsiktigt förvalta hyresrätter och som gör det minst lika bra som stadens egna bolag. Efter försäljningen kommer stadens egna bostadsbolag fortfarande vara Sveriges största.

/ Joakim