Välkommen till min blogg. Här skriver jag och mina kollegor om aktuella frågor samt berättar om stadens arbete för en bättre äldreomsorg och hur vi på bästa sätt kan få hela Stockholm att växa.
Inlägg görs av mig och mina kollegor. Du som läser inläggen får gärna komma med kommentarer, synpunkter och förslag. Vi önskar dock att vi alla håller en trevlig och saklig ton.
/ Joakim
I samband med terminsstarten har frågan om studentbostäder åter aktualiserats, både i Stockholm och i resten av landet. Vi vet att efterfrågan är stor och jobbar därför både med att bygga nytt och att få fram snabba lösningar i de fastigheter som staden redan har. Under året har exploateringsnämnden markanvisat 700 nya studentbostäder. Det är redan det högre än målsättningen på 400 lägenheter per år, på egen mark. Vi räknar med att ha antagna detaljplaner för omkring 4000 studentbostäder vid mandatperiodens slut, som alltså innebär att vi har skapat förutsättningar för att bygga dem.
Därutöver undersöker vi snabba lösningar. Det kan handla om hus som står tomma i väntan på ombyggnad, eller tillfälliga bostäder på mark som ska bebyggas med permanenta bostäder framöver. I Sköndal står 80 studentlägenheter inflyttningsklara tack vare en tillfällig lösning från bostadsbolaget Familjebostäder. Stadens fastighetsbolag Micasa, som främst har boenden för äldre och funktionshindrade, har bara i år ytskiktsrenoverat och hyrt ut 207 lägenheter till studenter på olika ställen i staden.
Fastighetsnytt och Dagens Nyheter hör till dem som skriver om de nya studentbostäderna.
/Helena
Brevet, som nämns i en artikel om ombildningar i Svd skickades till brf Upplänningen den 25 april 2012. I det finns en del ytterligare information om hur ombildningar och försäljningar går till och här nedanför finns det att läsa i sin helhet.
/Helena
2012-04-25
BRf Upplänningen i Blackeberg
Att: Mikael Grönberg och Rikard Broman
Angående era frågor avseende försäljningen av lägenheter inom allmännyttan.
Tack för ert brev.
Riktlinjerna och direktiven för vad Stockholms stads bolag ska arbeta med beslutas årligen och löpande av kommunfullmäktige, bland annat i budgeten för Stockholms stad. Budgeten finns bland annat på www.stockholm.se. Där står det både om ombildningar och om beståndsförsäljningar. Direktiv om ombildningar återfinns på www.stadshusab.se samt www.bildabostad.se.
Stadens bostadsbolag har sedan 2007 haft i uppdrag att vara aktiva förvaltare och erbjuda möjligheten för hyresgäster att ombilda de fastigheter de bor i till bostadsrätter. Dessa två uppdrag har löpt parallellt, och kan hittas i ägardirektiven för bostadsbolagen och för Stockholms Stadshus AB. Besluten är tagna av Stockholms kommunfullmäktige. Försäljningar och köp av fastigheter har också skett vid ett antal tillfällen under denna period. I ägardirektiven framgår det även att Stockholms Stadshus AB har i uppdrag att tillsammans med bostadsbolagen fortlöpande pröva möjligheterna att avyttra delar av beståndet som ur ett förvaltningsperspektiv inte bör behållas samt ha en öppen inställning till fastighetsförsäljning.
Bostadsbolagens uppdrag betyder att de kontinuerligt ser över hur och var de kan köpa, sälja, bygga nya hyresrätter och rusta upp sitt bestånd för att bidra till en positiv utveckling av Stockholms bostadsmarknad. Målet är att skapa en bra blandning av ägare och boendeformer som gemensamt bidrar till att utveckla stadens bostadsområden. Att erbjuda hyresgäster i allmännyttan möjlighet att ombilda till bostadsrätt är ett sätt att nå det målet – försäljningar och köp av hyresfastigheter ett annat.
Hyresgästerna i ytterförort har sedan 2006 haft möjlighet att ombilda de fastigheter de bor i till bostadsrätter. Boende hos allmännyttan i stadens ytterförorter har, med några undantag, fortfarande möjlighet att ombilda. Försäljningar och köp av fastigheter sker då och då, och så har också skett sedan 2006.
I de fall fastigheter säljs i enlighet med kommunfullmäktiges direktiv kan dessa naturligtvis inte samtidigt ombildas till bostadsrätter. Förutsättningarna; att ombildning och förvärv/försäljning sker parallellt är dock kända sedan inledningen av mandatperioden 2006.
Det är ingen hemlighet att bostadsbolagen har i uppdrag att vara aktiva förvaltare, vilket betyder att de kontinuerligt ser över hur de kan köpa, sälja, bygga nytt och rusta upp sitt bestånd. Det är en del av Stockholms stads strategi för att bidra till en positiv utveckling av Stockholms bostadsmarknad.
I de överläggningar som~varit med tänkta köpare av fastigheter har förhållningssättet till bostadsrättsombildningar varit att de föreningar som kommer in med en korrekt intresseanmälan före avtal om försäljning är tecknat kan få ett sk hembud – detta för att få en tydlig gränsdragning mellan beståndsförsäljning och ombildning. Däremot kan vi inte under pågående förhandlingar med möjliga köpare informera om att en specifik fastighet kan komma att säljas. Det är inte möjligt vare sig juridiskt eller affärsmässigt.
Vad gäller Ekerö så~har försäljningen av hela bostadsbolaget funnits på agendan i Ekerös budget och ägardirektiv, vilket kan jämföras med Stockholms stad direktiv om beståndsförsäljning och ombildning. Enligt kommunallagen kan en folkomröstning ske om minst 10 % av kommunens röstberättigade framför ett sådant krav, vilket har skett i Ekerö. Då ställs frågan till alla röstberättigade – inte bara de boende. I Stockholm har ägardirektiven fattats av kommunfullmäktige som representerar alla röstberättigade stockholmare. Majoriteten i kommunfullmäktige beslutar i enlighet med det mandat man fått. Frågan om en hyresfastighet ska säljas eller inte är inte en fråga där hyresgästerna har veto.
Samtidigt som jag till fullo förstår den frustration ni känner efter att ha lagt ner tid på att ombilda så har möjligheten att ombilda har funnits sedan 2006. Bostadsbolagen har parallellt under denna period både sålt, köpt, rustat upp och byggt nya hyresrätter, i enlighet med de beslut som kommunfullmäktige löpande under åren beslutat. Avtalen med de nya fastighetsägarna är tecknade som en helhet. Det innebär svårigheter, såväl juridiska som affärsmässiga, att göra fastighetsaffärer om det inte från början är klart och tydligt för köparen vilka fastigheter som ingår i försäljningen. De bostadsrättsföreningar som skickat in en komplett intresseanmälan om ombildning före den 27 februari (vilket är det datum då avtalet tecknades mellan bostadsbolaget och köparen) kommer dock att kunna fortsätta sin ombildningsprocess.
Med vänliga hälsningar
Joakim Larsson
Borgarråd
med ansvar för de kommunala bostadsbolagen
Joakim Larsson och Sten Nordin skriver i dag på DN:s Stockholmsdebatt om att en ny tunnelbanelinje skulle kunna skapa förutsättningar för stora delar av Stockholm att växa ännu mer. Artikeln finns att läsa här: http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/ny-t-banelinje-oppnar-for-100-000-nya-bostader
/Helena
I gårdagens DN gick det att läsa att Tensta är om otryggheten i stadsdelen, det baseras på en undersökning som presenterades av Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet med studien är att få en bättre bild av hur tryggheten ser ut i några av Sveriges socialt utsatta områden och den är genomförd i 15 stadsdelar som regeringen valt ut att ingå i satsningen URBAN15.
Studien visar på stora skillnader mellan stadsdelarna samt att Tensta och Rinkeby hamnar högt upp på gällande otrygghet i jämförelse med de andra stadsdelarna som ingår i undersökningen. Att människor som bor i dessa stadsdelar upplever en otrygghet är något som vi ska ta på allvar. Redan idag pågår ett omfattande arbete i syfte att förbättra tryggheten i dessa stadsdelar. Förutom att utveckla den fysiska miljön så har berörda aktörer nu en plattform för samarbete genom Järvaandan. Det har gett resultat, bland annat har den anmälda brottsligheten under julloven minskat med 43 % på fem år. Därutöver så genomför Stockholms stad en egen, stadsövergripande trygghetsmätning. I de trygghetsmätningar, som följs över tid, kan vi exempelvis se att andelen som är oroliga för att utsättas för brott har sjunkit i Tensta, något som är positivt. Att kunna utvecklingen över tid är också viktigt när man sätter bilder av verkligheten.
Även om undersökningar likt denna är viktiga för att belysa problem så måste det sättas i relation till annat. Det är lätt att måla ut exempelvis Tensta som ett otryggt område utan att exempelvis jämföra med innerstaden eller andra stadsdelar med en bättre bildsättning. I undersökningen jämförs stadsdelar från hela landet som valts ut av regeringen. Genom att göra en bredare jämförelse ges också möjlighet att få en mer nyanserad bild av verkligheten, detta är viktigt för att kunna möta utmaningarna på rätt sätt.
/Charlotte
Idag invigde Joakim, tillsammans med Spånga-Tensta stadsdel, GIH och Adam Tensta, Tensta Parkouranläggning.
Därmed är Sveriges första specialdesignade parkouranläggning invigd. Parken är en av flera satsningar som Stockholms stad gör under jubileumsfirandet av OS 1912.
Anläggningen är ett samarbete mellan Spånga-Tensta sdf, GIH samt Stockholm Parkour Academi men finansieras genom Järvalyftet. Upprustningen av Nydalsparken (i vilken anläggningen ligger) har pågått sedan 2008 och är nu äntligen klar.
Vår förhoppning är att Parkouranläggningen ska bidra till att fler människor besöker Tensta och upptäcker de positiva saker som finns i området. Vi tror att detta kommer till att sätta Tensta på kartan.
/ Charlotte
Igår var det äntligen dags för de 40 medarbetare från hemtjänsten som anmält sig till Inspirationsmatlagningen att få inspireras till bättre och godare matlagning! Det var god stämning bland grytor och kastruller. Ulrika Brydling som var kulinarisk ledare för dagen pratade med deltagarna om vad som var deras utmaningar och många svarade att det var att bryta den onda cirkeln med att alltid laga och servera säkra kort. Förhoppningsvis fick deltagarna med sig ökad kunskap om hur de ska hantera råvaror, hur maten ska lagas för att bäst få fram smaker men även inspiration att våga experimentera! Några av de rätter som lagades igår var ostgratinerad fiskfilé, klassisk tomatsås och kall parikasalsa. Det var en lyckad och spännande dag!
Bilder från gårdagen:
Igår tillsatte regeringen en utredning om ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Det är ett välkommet initiativ då det idag endast är möjligt att få tillgång till den upplåtelseformen via nyproduktion eller vid ombyggnationer av fastigheter som tidigare inte använts som bostäder.
Ägarlägenheter kan bli ett positivt inslag på Stockholms bostadsmarknad. Den enskildes inflytande stärks och mångfald och valfrihet ökar. Inte minst i områden med ensidiga bestånd av hyresfastigheter. I områden med bara hyresrätter är det idag väldigt svårt att äga sin bostad om man så önskar. I och med möjligheten att ombilda enskilda hyresrätter i en hyresfastighet till ägarlägenheter skapar vi inte bara en möjlighet för den enskilde att bo kvar i sitt bostadsområde, utan det stärker även fastighetsägaren som kan frigöra kapital för upprustning och nyproduktion av sin hyresfastighet.
/Joakim
Idag fick jag äran att deltaga vid en diplomutdelning för 2011-2012 års traineeprogram inom äldreomsorgen i Stockholms stad.
Detta traineeprogram är skräddarsytt för medarbetare inom äldreomsorgen i kommunalt och enskilt driven verksamhet och syftet är att identifiera och utveckla duktiga medarbetare och rusta dem för att möta de utmaningar äldreomsorgen står inför de kommande åren. Som synes var det ett härligt gäng jag träffade i försommarvärmen.
/Joakim
I fredags besökte Joakim boendedialogen i Bagarmossen.
Trots det vädret så var det många bagarmossen-bor som besökte dialogen.
Därutöver mottog Joakim även synpunkter om hur Bagarmossen kan utvecklas sett från lokala skolelevers perspektiv.
/ Charlotte
Mina första erfarenheter av äldreomsorgen i Stockholm fick jag i början av 90-talet när jag under en sommar arbetade på Ersta diakonis äldreboende. Nästan 20 år senare har jag fått uppdraget som äldreborgarråd i Stockholms stad. Sedan valet 2010 har jag besökt många olika verksamheter inom äldreomsorgen och träffat äldre, medarbetare och anhöriga. Under dessa besök har jag kunnat identifiera vilka framtidsfrågor som vi måste arbeta vidare med för att kunna åstadkomma viktiga förändringar inom äldreomsorgen under de kommande åren.
Som äldreborgarråd har jag höga ambitioner för Stockholms äldreomsorg. De personliga tragedier som emellanåt beskrivits i media visar att det finns områden som behöver förbättras för att omsorgen i alla dess delar ska vara trygg och säker. En del i detta arbete är att inrätta en ny trygghetsinspektion i Stockholm som enbart ska arbeta med granskning, uppföljning och analys av äldreomsorgen. Vi ska satsa mer på förebyggande arbete och tidiga insatser, för att brister inte ska kunna uppstå.
Vi ska skapa förutsättningar för en äldreomsorg där människor själva kan välja hur de ska leva sina liv, oavsett hur mycket stöd de behöver i vardagen. År 2011 införde vi en parboendegaranti, så att äldre människor ska garanteras att få bo tillsammans med sin partner, när kropp och sinne börjar svikta. Detta är politik att vara stolt över. Ålderdom ska inte skilja människor åt och ålderdom ska inte behöva betyda ensamhet. Makar, vänner och syskon ska få leva sida vid sida om de önskar och olika grupper av människor ska få bo tillsammans om de önskar. Under nästa år upprättas ett nytt äldreboende i Stockholm för homo-, bi- och transexuella äldre och det här är bara ett exempel på hur vi skapar en äldreomsorg som präglas av mångfald, valfrihet och öppenhet.
Många äldre upplever att de inte får vara delaktiga i de beslut som fattas kring dem, till exempel vad gäller vårdplanering. Det ska inte råda någon tvekan om att den enskilda individen alltid ska ha makt över sitt eget liv. Vi arbetar nu med att införa en gemensam värdegrund för Stockholms äldreomsorg. Detta arbete innebär en förstärkning av de äldres delaktighet i beslut som fattas kring dem och att de får ett direkt inflytande över den omsorg som utförs. Kvalitetsgarantierna förväntas vara införda senast år 2013.
De flesta äldre som jag möter säger att de vill bo kvar hemma så länge det är möjligt. För att dessa människor ska få en riktig god vård och omsorg behöver vi förbättra hemtjänsten ytterligare. Framförallt ska människor själva kunna välja hur mycket omsorg de vill ha. Under året fattar vi beslut om sex timmars hemtjänst i månaden som inte kräver ett biståndsbeslut. Det kan handla om hjälp att ta promenader eller laga mat. Oavsett vilket ska de äldre själva kunna bestämma.
Det ökande antalet demenssjuka är en viktig framtidsfråga för hela samhället. Sedan 2011 satsar Stockholm 50 miljoner extra per år specifikt på demensboenden, för att höja personaltätheten och kvaliteten. Men vi ska göra mer för att förbättra vården av demenssjuka. Vi ska fortsätta med kompetensutveckling av medarbetare och öka kraven på utbildning. Min förhoppning är att vi snart får en demenslagstiftning i Sverige som kan reglera och därmed minska tvångsåtgärder inom demensvården. Tvångsåtgärder av det slag som rapporterats om, där en dement man bundits fast med ett lakan i sin säng, skulle inte kunna inträffa med en sådan lagstiftning. Där har regering och riksdag ett stort ansvar att bryta upp de politiska låsningar som hindrar lagstiftningen att komma på plats. Vi inför även demensteam och detta arbetssätt, där individens behov bedöms av ett team är användbart inom flera delar av omsorgen. Den geriatriska kompetensen måste också öka.
Har man insikt i äldreomsorgen vet man hur ovärderliga medarbetarna är och hur hårt de arbetar för att både de äldre och anhöriga ska känna sig trygga med den vård och omsorg som ges. Under mandatperioden ska vi göra en översyn av hur medarbetarna på våra kommunala enheter kan få avlastning från olika typer av arbetsuppgifter, så att de kan ägna mer tid åt de äldre. I översynen ingår bland annat att minska de administrativa uppgifterna, men det kan även handla om att en del arbetsuppgifter, till exempel städning och tvätt, kan utföras av andra än själva vård- och omsorgspersonalen.
Frågan om driftsform diskuteras ofta i samband med äldreomsorgens utförare. Driftsformen är inte det viktigaste. Det avgörande är kvaliteten och att makten att välja ligger hos den äldre, så att man både kan välja och välja bort. Under året ska vi utreda hur vi ska utveckla systemet med äldrepeng i Stockholm, så att vi får ett system där vikten av att leverera riktigt god omsorg är avgörande för verksamhetens framgång.
Den ekonomiska aspekten diskuteras ofta i samband med äldreomsorgen och man får ofta intryck av att äldreomsorgen drabbas av nedskärningar, år efter år. Detta stämmer inte. I Stockholm har vi råd att prioritera äldreomsorgen. Budgeten för äldreomsorgen i år är cirka sju miljarder. Sedan 2005 har budgeten utökats med 686 miljoner kr.
Hur skapar vi då den bästa omsorgen för den äldre? Svaret varierar beroende på vem man frågar. Alla äldre är individer med egna önskemål, det får vi aldrig glömma. Därför ska vi ha en äldreomsorg som är flexibel och som utgår från varje persons önskemål om hur han eller hon vill leva sitt liv. Vi har en lång väg att gå, och en utmaning i att i delar återupprätta förtroendet för äldreomsorgen, men jag ser framför mig att vi kommer att kunna åstadkomma mycket under de närmaste åren.
/Joakim
