Utdrag ur Moderata Samlingspartiets idéprogram




Ett partis alla idéer låter sig inte fångas i en enda mening. I idéprogrammet som antogs 2001 görs emellertid ett sådant försök:

”Moderaterna ska vara den starkaste kraften för frihet, humanitet och framtidstro i svensk politik.”
Idéprogrammet är till sin karaktär okonventionellt. Vår strävan har varit att teckna en bild – en vision – av det samhälle moderaterna vill främja, snarare än att formulera idéerna i korta trossatser. Programmet handlar alltså om de värderingar och visioner som bör forma framtiden. Om dessa kan man inte kompromissa.

Idéer gör skillnad
Politikens uppgift är att ange ramarna för människors samverkan. Den ska styra
litet och främja mera. Snarare än att anvisa färdiga lösningar ska politiken stödja
konstruktiva processer. Att uppmuntra rörlighet och varje människas växande är
viktigare än den gamla tidens ambition att lägga allas liv tillrätta genom
gemensamma beslut.
Demokratins uppgift
Demokrati är politikens metod att nå fram till gemensamma ställningstaganden.
Rösträtt möjliggör allas deltagande. I öppna diskussioner bildas de majoriteter som
får det avgörande inflytandet. Demokratin legitimerar den politiska maktutövningen och anger de regler under vilka ordnade växlingar vid makten ska äga rum.
Människors deltagande
När enskilda människor överlämnar makt och ansvar gör de det till representanter
för dem själva, till företrädare som de har personligt förtroende för, snarare än till
institutioner och organisationer. Partiernas uppgift att erbjuda väljarna
kvalificerade kandidater måste förenas med verkliga möjligheter för medborgarna
att i val rösta direkt på de personer som de vill överlåta beslutsansvaret till.
Det lokala som ideal
Att människorna själva måste träffa de viktiga avgörandena i sina liv ska vara
demokratins utgångspunkt. Ofrånkomliga politiska beslut bör fattas där
förutsättningarna att främja så många människors frihet som möjligt är bäst.
Staten, ibland också EU, har en viktig uppgift att skydda varje människas frihet och
rätt om detta riskerar att åsidosättas.
Kampen för rätten
Rättsstaten är garanten för ett samhälle där enskild frihet och gemensamt ansvar
förenas.
Vetenskapens villkor
Vetenskap växer ur frihet. Fria människor söker svar och utvecklar kunskaper.
Genom vetenskapen förbättras möjligheterna att på kunskapens grund forma
framtiden. Den bidrar med perspektiv på historien och på vår egen utveckling.
Kunskap frigör förmåga
I alla tider har arbetet, den personliga insatsen, varit avgörande för framgång.
Strävsamhet och plikt har varit viktiga ideal i kampen för en ljusare framtid.
Kunskap har drivit människans samhällen framåt. Att vidga vetandet om tillvarons
sammanhang och om sig själv ger livet en djupare mening.

Arbetets förutsättningar
Kunskap och kompetens utgör grunden för det utvecklande arbetet. Det är genom
arbete välstånd skapas, förr, nu och i framtiden. Genom arbete byggs också
mänskliga relationer som berikar livet. När människor går utan arbete är det
personligt nedbrytande och ett ekonomiskt slöseri. Det är orimligt och
oacceptabelt att så många i Sverige fångas i detta öde.

Omtanke om varandra
Att få växa i frihet är en rätt för alla. Det är också ett ansvar som livet självt ålägger
oss.
På ansvaret för sig själv byggs också ansvaret för andra. Det utgår först och främst
från medmänskligheten. Skyldigheterna gentemot sin nästa ska var och en bära
utan påbud. Det ingår i det som politiken måste kunna förutsätta, men också
uppmuntra. Man borde inte behöva betala skatt på omtanke.
När det medmänskliga ansvaret inte räcker till har politiken en viktig uppgift.
Staten har emellertid en moralisk förplik telse mot alla medborgare och
skattebetalare att se till att de som behöver det offentligas stöd under vanliga
omständligheter blir så få som möjligt. Låga skatter är med denna utgångspunkt
god socialpolitik.
Att många klarar sig själva är också en förutsättning för möjligheterna att
upprätthålla det gemensamma ansvarets huvudprincip, nämligen att den som
behöver skydd alltid ska veta att detta finns till hands när det behövs. Skyddet ska
sträcka sig så långt att livet fungerar väl också då olyckan är framme.
Den enskilde får inte lämnas i sticket då den vanliga försörjningen bryts. Behovet
av stöd kan emellertid begränsas om staten säkerställer att var och en under tider av
välstånd sätter av till tider som kan bli mindre lyckosamma. Detta är motivet till att
det civiliserade samhället påbjuder att den enskilde inte utelämnar sig till det
otillräckliga skyddets risker. Ju mer personligt det nödvändiga skyddet kan göras,
desto bättre är det.
Trygghet kan organiseras på många sätt. Det viktiga är att varje människa har
kontroll över sin egen tillvaro och över livets alla skeenden. Den kontrollen
underlättas av att de olika formerna av gemensamt skydd hänger samman. Då kan
konsekvenserna av det egna handlandet enklare överblickas. Offentligt och enskilt
skydd ska vara lätt att kombinera.
Ansvaret för varandra är särskilt viktigt vid olycka och lidande. En gemensamt
finansierad vård och omsorg ska alltid finnas tillgänglig för alla. Inom denna ram
måste dock var och en som vill erbjuda sina tjänster också få möjlighet att göra det.
En insiktsfull stat förbjuder inte andras medverkan.
Det man fått löfte om och betalat för under en del av livet ska man inte kunna
berövas under en annan. Tryggheten ska vara långsiktig. Det är särskilt
betydelsefullt när man blir äldre eller när man är sjuk. Äldre har en självklar rätt till
en trygg och värdig ålderdom som utgår från den enskildes egna förutsättningar
och önskemål. Köer i sjukvården är tecken på misskötsel och uttryck för bristande
respekt för människors behov. Alla har rätt till vård på lika villkor efter eget val.
Den rätten får aldrig sättas i fara av politiska hänsynstaganden, geografiska eller
politiska gränsdragningar eller godtyckliga begränsningar av valfriheten.
Barnens utveckling är den viktigaste framtidssatsningen. Omtanken om dem kan
aldrig lejas bort. Formerna för hur de egna barnen bäst fostras kan inte avgöras av
andra än av familjen själv. Det måste staten respektera. Statens ekonomiska anspråk
på den enskilde ska aldrig vara större än att detta ansvar kan utövas. Med en sådan
norm får också alla råd att ordna omsorgen på eget vis.

Naturen vi ärvde
Jorden är vårt hem. Sedan ett halvsekel har människan, som enda varelse, makt att
förinta den värld hon lever i. Hon kan tänka och handla, hon har vilja och
ambitioner. Hon är inte bara en del av naturen utan också den mest värdefulla
varelsen. Människans unika egenskap att ta moralisk hänsyn gör att hon är den
enda varelse som kan inneha rättigheter.
Människans förmåga kan användas både till gott och till ont. Det är hennes
skyldighet att utveckla miljön så att den blir bättre och levnadsvillkoren mer
fullödiga.

En ny identitet
Ömsesidiga relationer och ett växande informationsflöde flätar samman världen.
Den fria handeln och de nya informationsmöjligheterna för jordens olika delar
närmare varandra. Rörligheten av idéer, människor och företag, ökar.
Nationsgränser får allt mindre betydelse. Det är en utveckling som politiken ska
främja.
Rörlighet öppnar möjligheter men utmanar också invanda mönster. Internationell
konkurrens sorterar bort sådant nationellt som inte håller måttet. Människors
uppbrott och val blir en mätare på attraktionskraften.
Rörlighet får också kulturella konsekvenser. Historier, religioner och traditioner
blandas. Det innebär dock inte att det nationella upphör att spela roll. Tvärtom blir
rötter och den lokala förankringen viktigare när rörligheten ökar. Nationen hålls
samman av det som uppfattas vara den gemensamma identiteten.
Sverige är byggt på sin historia och på de många intrycken; nytt har förenats med
gammalt, internationella impulser har blandats med det nedärvda. Så har dagens
samhälle skapats – och så ska morgondagens byggas.
Öppenhet måste vara det svenska samhällets ledstjärna. Det gäller för dem som
genom arbete eller på grund av förföljelse vill bygga en ny framtid i vårt land. Att
ta emot flyktingar är en fråga om att bry sig om, att ställa upp, och att visa
barmhärtighet.
De nya svenskarna gör vårt samhälle rikare och mer dynamiskt. Det Sverige, som
uppstår till följd av att hela världen blir rörligare och att fler väljer att söka sin
framtid på andra platser än där man är född, blir naturligtvis annorlunda än vad
Sverige är i dag och vad vårt land var igår. Men det blir för den delen inte mindre
svenskt.
Rädsla inför det okända måste samtidigt motverkas. I annat fall riskerar en trängre
kulturell och ekonomisk nationalism att ta över. Då hotas inte bara centrala
frihetsvärden utan också folkens strävan efter ett rikare och tryggare liv.
Att hävda detta är inte detsamma som att avstå från att ställa krav på den som vill
bygga sig en tillvaro i Sverige. Det nya måste förenas med det invanda under
ömsesidig respekt. Inför den svenska lagen är, och ska alla vara, lika. Det hindrar
inte att människor inom denna ram ska ges förutsättningar att utvecklas på egna
villkor. Svensk ska man kunna vara på flera sätt.
Den globala rörligheten förutsätter att de sociala systemen blir mer personliga och
rättigheterna flyttbara. Detta kan främjas direkt i Sverige, men är också en uppgift
för det internationella samfundet.

Europa – vår del av världen
Europeiskt samarbete främjar frihet. fred och välstånd. EU är särskilt de mindre
europeiska ländernas mest betydelsefulla möjlighet till att få också ett globalt
inflytande. EU visar hur frihet och fred kan säkras genom politiskt samarbete.

Den globala samhörigheten
Globaliseringen öppnar stora möjligheter för alla. Det gäller inte minst för länder
som tidigare inte förmått dra fördel av alla sina förutsättningar.
Öppet tankeutbyte, marknadsekonomi och fri handel är utvecklingens och
solidaritetens viktigaste förutsättningar. De svenska relationerna med omvärlden
ska präglas av samma grundläggande värden som vi vill ska gälla i Sverige. De goda
idealen ska också omsättas i praktisk handling. U-länderna måste få tillgång till
vetenskapliga landvinningar och annan ny kunskap. FN och andra internationella
organisationer kan här spela en konstruktiv roll.

Curt Dahlgren
2005-05-18